Tjock- och ändtarmscancer

Tjock- och ändtarmscancer

Granskad av: Annika Sjövall, docent, överläkare, Medicinsk enhet bäckencancer, Kolorektalsektionen/Karolinska Universitetssjukhuset och Processledare kolorektalcancer Regional Cancercentrum Stockholm-Gotland

Uppdaterad: 2023-06-16

……………………………

Tjock- och ändtarmscancer (kolorektalcancer) är Sveriges tredje vanligaste tumörsjukdom efter prostata- och bröstcancer. Cirka 7000 personer insjuknar varje år. Medianåldern är cirka 74 år men cancerformen kan även drabba unga personer (<40 år).

I de allra flesta fall kan vi inte säga vad som har orsakat en tarmcancer. Studier har visat att levnadsvanor spelar en roll. Högt intag av rött kött, lågt intag av grönsaker, övervikt, för lite motion, rökning och alkohol ökar risken för tjock- och ändtarmscancer men för den enskilda patienten kan vi inte veta den specifika orsaken. Tarmcancer kan också bero på en ärftlig risk och det finns skäl att misstänka ärftlighet, framför allt om man är ung när man får diagnosen eller om det är flera i släkten som har drabbats. Personer med inflammatorisk tarmsjukdom; ulcerös kolit eller Crohns sjukdom, kan ha en ökad risk att få tjock- och ändtarmscancer.

Mer än hälften av de insjuknade blir botade. Chansen till bot är mycket högre om tumören upptäcks tidigt, när den är liten och utan tumörspridning. 

Vad är tjock- och ändtarmscancer?

En tumör i tarmen börjar oftast som en polyp, en liten godartad utväxt i tarmen. Om polyper får sitta kvar i tarmen kan de växa och vissa polyper kan utveckla cellförändringar som så småningom blir cancer. Polyper i tarmen är vanliga och vi kan inte förutspå vilka av polyperna som kan övergå i cancer. Därför tar man som regel bort polyper som man hittar vid undersökning av tarmen.

När en cancer utvecklats kan den växa genom tarmväggen och sprida sig till angränsande lymfkörtlar och även till andra organ, där lever, bukhinna och lungor är vanligast. 

Hur yttrar sig tjock- och ändtarmscancer?

Majoriteten av dem som insjuknar har diffusa symtom. De vanligaste är blodbrist (anemi), blod i avföringen och ändrade avföringsvanor. Det finns flera godartade diagnoser som kan ge liknande symptom men det är viktigt att utreda om man ser blod i avföringen och inte bara gissa att det beror på t.ex. hemorrojder. Alla som har ändrade avföringsvanor eller blod i avföringen ska uppsöka läkare för att bli undersökta. 

Hos cirka 20 procent av personer med tjock- eller ändtarmscancer upptäcks tumören vid akutbesök. Oftast är det då på grund av tarmvred, när tumören lett till stopp i tarmen. 

Hur ställs diagnosen?

Rektoskopi och koloskopi är de undersökningsmetoder som ska användas för att ställa diagnos. Vid rektoskopi förs ett smalt rör in i ändtarmen. Genom röret kan man se ändtarmens insida och även ta vävnadsprov. När man gör koloskopi för man in en tunn slang med fiberoptik genom vilken man kan se hela tjocktarmen, fotografera, ta vävnadsprover samt även ta bort polyper. Har man vid rektoskopi sett en ändtarmscancer ska man även utföra en koloskopi för att kontrollera hela tjocktarmen.

I vissa fall går det av olika skäl inte att utföra en koloskopi och då kan man undersöka tarmen med en datortomografi av tjocktarmen. Det är en mer komplicerad undersökning än en ”vanlig” datortomografi av buken och den förutsätter att man har genomgått laxering med rengöring av tarmen före undersökningen. En stor fördel med koloskopin är att den ger möjlighet till vävnadsprov och borttagande av polyper, så om man upptäcker en tarmförändring vid datortomografi måste som regel koloskopi ändå utföras. 

När man har upptäckt en misstänkt tarmcancer gör man en datortomografi av hela bålen (bröstkorg och buk) för att bedöma tumören och se om det finns tecken till tumörspridning. Sitter tumören i ändtarmen gör man också en magnetkameraundersökning för att kunna bedöma tumören i detalj. Magnetkameraundersökning kan ibland bli aktuell även vid tumörer i tjocktarmen och vid misstänkt tumörspridning till levern.

Hur behandlas tjock- och ändtarmscancer?

Den huvudsakliga behandlingen vid tjock-och ändtarmscancer består som regel i operation.
Vid tjocktarmscancer kan cytostatika vara aktuellt att ge såväl före som efter operation. 
Vid ändtarmscancer är det vanligt att man ger strålbehandling mot tumören före operation, för att få tumören att krympa. Det kan vara aktuellt med cytostatika före och/eller efter operation även vid ändtarmscancer. Vilken behandling som ska rekommenderas bedöms på en så kallad multidisciplinär teamkonferens där bl.a. tarmkirurger, onkologer och röntgenläkare deltar.

Vid operation för tjocktarmscancer tar man bort den del av tarmen där tumören sitter och man kan oftast koppla ihop tarmändarna igen. Det är alltså ovanligt med stomi (”påse på magen”) efter tjocktarmscancer.

Vid operation för ändtarmscancer tar man bort ändtarmen. Om tumören sitter tillräckligt högt upp i ändtarmen så att man kan spara ändtarmsöppningen och en stump av ändtarmen så kan man koppla ihop tarmändarna. Då kopplas tjocktarmen alltså ihop med ändtarmsstumpen. I de fallen lägger man ofta upp en tillfällig tunntarmsstomi, så att skarven till ändtarmen ska få läka ifred. När det är läkt kan man operera tillbaka stomin och återställa tarmkontinuiteten.

I vissa fall sitter ändtarmstumören så nära ändtarmsöppningen att man måste ta bort ändtarmsöppningen och då gör man en permanent kolostomi, då man tar ut tjocktarmen till en påse på magen. Man kan också välja att göra en permanent kolostomi om man bedömer det alltför riskfyllt att koppla ihop tarmen eller om man bedömer att tarmfunktionen kommer att bli dålig, till exempel om patienten redan före tarmcancern haft besvär med avföringsläckage.

Även i de fall där det inte går att bota cancern, kan läkemedel ge ett förlängt liv med god livskvalitet.

Efter behandlingen

Efter tjock- och ändtarmscancerbehandling kan man få vissa följdverkningar, såsom påverkad tarmfunktion. Om man har genomgått behandling för ändtarmscancer kan man även få påverkan på sexuell funktion och urinvägsfunktion. Det finns hjälp att få för många av de besvär man kan drabbas av efter behandlingen. Se till exempel på www.eftercancern.se eller fråga din läkare eller kontaktsjuksköterska.

Framtidsutsikter och kommande förbättringar

Diagnostiken och behandlingen utvecklas kontinuerligt. Kirurgin har förfinats, flera behandlingsmetoder har införts, det kommer ständigt nya läkemedel och många behandlingsstudier pågår. Det finns många cytostatika (cellgifter som påverkar celldelningen generellt) samt specifika läkemedel som påverkar kärlnybildning och tillväxtfaktorer i tumören. Immunterapi har också börjat användas vid spridd tumörsjukdom vid vissa genetiska varianter.

Nu pågår nationellt införande av tjock- och ändtarmscancerscreening med test av mikroskopiskt blod i avföringen för alla personer 60-74 år i Sverige. Har man symptom ska man dock alltid uppsöka läkare för undersökning.

Viktigt!

Förlita er aldrig på en gissning om att det nog är hemorrojder eller något annat ofarligt som blöder från tarmen. Blödning från tarmen måste utredas så man inte missar en botbar tjock- eller ändtarmscancer.

…………………………………………..

Vill du fördjupa dig mer i tjock- och ändtarmscancer? Läs gärna sjukdomsbeskrivningen på Cancerfondens hemsida.

Läs mer om hur det är att leva med tjock- och ändtarmscancer här.