IBS

Granskad av: Hans Törnblom, överläkare och docent vid Specialistmedicin, Mag-tarmlab, SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Uppdaterad: 2024-02-07

Många människor lever med funktionsstörningen överkänslig tarm IBS (Irritable Bowel Syndrome), eller kolon irritable som den tidigare har kallats.

Funktionsstörningen kan med fog räknas som en av de stora folksjukdomarna och olika undersökningar pekar på att mer än tio procent av den vuxna befolkningen har IBS. Det är en, medicinskt sett, godartad sjukdom men den kan vara mycket besvärlig att leva med 

Hur yttrar sig IBS?

Det finns många symtom som är typiska för IBS:

• Buksmärta som ofta ökar efter måltid men lättar efter det att man tömt tarmen.

• Oregelbundna avföringsvanor.

• Förändrad konsistens på avföringen. 

• Gaser och ”uppkördhet” i magen.

Dessa symtom kan alla känna av nu och då. Tillfällig förstoppning, diarré eller gaser i magen innebär inte att man har någon sjukdom. Men, om besvären inte går över efter två-tre månader bör man söka läkare.

Vad är IBS?

IBS är en funktionell mag- och tarmstörning. Det innebär att störningen inte kan visas med prover eller undersökningar då det är tarmens funktioner (rörelsemönster och känsel) som är rubbade. 

Mätningar visar till exempel att hela mag-tarmkanalen, det vill säga matstrupe, magsäck, tunntarm, tjock- och ändtarm, har en ökad känslighet. 

Vad beror IBS på?

Orsaken till IBS är okänd. Känslighet i tarmens nervsystem och kommunikationsmönstret mellan hjärnan och tarmen är dock en central sjukdomsmekanism. Det finns olika teorier varför det är så; ärftliga faktorer, intolerans mot födoämnen, variationer i immunsystemets aktivitet eller tarmens bakteriemiljö.

IBS orsakas inte av psykologiska faktorer, men det står klart att upplevelsen av symtomen påverkas av hur man mår psykiskt. Det är ingen ökad risk att få andra sjukdomar på grund av IBS.

Hur ställer man diagnos?

När läkaren känner igen IBS-besvär kan diagnosen tryggt ställas med hjälp av en begränsad utredning där resultaten ska vara normala. Många studier har visat att detta är ett mycket säkert sätt att ställa diagnosen IBS. En eventuell utredning kan ske genom blodprover och olika undersökningar, som rektoskopi eller koloskopi. 

Vid rektoskopi för man in ett smalt rör i ändtarmen. Genom röret kan man se hur tarmen ser ut och ta vävnadsprov som visar om tarmen är inflammerad.

När man gör en koloskopi för man in en tunn slang genom vilken man kan se och fotografera hela tjocktarmen och nedre delen av tunntarmen samt ta vävnadsprover.

Hur behandlar man IBS?

En viktig del av behandlingen är att man får diagnosen och symtomen förklarade, och att man känner sig trygg med den informationen. Det finns ingen medicin som botar IBS, däremot kan vissa symtom lindras. 

Det betyder att man behöver lära sig att leva med sin sjukdom och ibland göra vissa förändringar i sitt sätt att leva.

Kosten kan ha stor betydelse för hur man mår. Hur man reagerar på olika livsmedel är individuellt och man måste pröva sig fram. En dietist kan vara till hjälp för att ge råd om kost och kostvanor. Exempelvis kan fiberrik kost vara bra vid förstoppning, men kan ge gasbesvär. Vid gasbesvär kan kolsyrade drycker, tuggummituggande och gasbildande livsmedel, till exempel lök, bönor, kål, öka besvären. 

Fett kan med fördel reduceras i kosten då det har visats att fettrik kost kan förvärra symtomen. Det viktigaste är oftast inte vad man äter utan snarare hur man äter.

Regelbundna mattider är viktigt, likaså att man tillåter sig själv att gå på toaletten när man behöver det. Rekommendationen är att äta små måltider men vid flera tillfällen under dagen, tre huvudmål och två-tre mellanmål.

De flesta mag-tarmsjukdomar påverkas av stress. Det är därför viktigt att se över sin vardag och se till att det finns tid för vila och avkoppling.

Möjligheterna till läkemedelsbehandling vid IBS är, som tidigare nämnts, begränsade. Man kan dock i många fall behandla specifika symtom såsom smärta, diarré och förstoppning med läkemedel som idag finns på marknaden. Det pågår dessutom intensiv forskning inom IBS-fältet, till exempel inom läkemedelsindustrin, och nya behandlingsprinciper är under utveckling. 

OBS! Vid blod i avföringen, viktnedgång, eller många diarréer – särskilt när de förekommer på natten – bör du söka hjälp omedelbart.

Vad kan vi vänta av framtiden?

Det pågår en intensiv forskning både när det gäller de bakomliggande sjukdomsmekanismerna och olika behandlingsformer vid IBS. I framtiden kommer man med stor sannolikhet att bättre förstå mekanismerna som leder till symtom, och därigenom också hitta nya behandlingslösningar. Det gäller inom många olika områden såsom läkemedel, kosten, olika former av psykologisk behandling och utbildning genom IBS-skolor och studiecirklar.

……………………………………………….

Vill du fördjupa dig mer i IBS? Läs gärna sjukdomsbeskrivningarna på 1177 och internetmedicin.