Linnea är ambassadör i Förlossningsskadad Kvinna, ett projekt på Mag- och tarmförbundet. Bor i Rydebäck och är 34 år.
Hon vill bidra till en säkrare förlossningsvård och eftervård genom att delge sina erfarenheter.
Hennes vårdhistoria går att läsa här nedan.
För utskrift samt information om kontaktväg:
Presentation Linnea Vinjegaard, nedladdningsbar PDF
Förstföderska 2014, långdraget förlopp – får en förlossningsskada
Medicinsk bedömning, efterförlopp och personliga erfarenheter
Förlossningsskada Grad 3, d v s sprucket perineum/mellangård (utrymmet mellan slida och ändtarm) inklusive sfinkterruptur (ändtarmens ringmuskel är skadad). Efter en långdragen förlossning blir det ett akut slutförlopp av utdrivningsskedet på grund av minskat fosterljud (barnets hjärtslag). Bland annat användes Ritgens grepp*.
Sfinkterrupturen sys i samband med förlossningen på operation. Upplever sig ha ett uppfläkt och svullet underliv efter det, problem både med att sitta och gå. Har svårt att knyta an till barnet under de första månaderna. Lever med en känsla av att ha drabbats av något tabubelagt. Begär ut sin journal vid efterkontrollen hos barnmorskan och det är först då hon inser att hon fått en förlossningsskada. Den ”bunt papper” hon fick i samband med operationen uppfattades vara allmän information. Har heller inget minne av något läkarsamtal vid tillfället.
”Varför sa de inget?”. Har reagerat starkt på att vården inte haft rutiner för uppföljning av förlossningsskadan och välmåendet. Efterfrågar även information på föräldrautbildningen om att skador kan uppstå. Tycker att vården har en skyldighet att informera födande kvinnor om förlossningsskador. Det är en rättighet att få veta att skador kan uppstå. Vill verka för att bryta tabun.
Anser i efterhand att Ritgens grepp var orsak till förlossningsskadan och gör senare en anmälan till IVO, Inspektionen för Vård och Omsorg, vilka avslår ärendet.
Ritgens handgrepp innebär att barnmorskan trycker på barnets huvud med sin vänstra hand för att kontrollera hastigheten av huvudets bjudning. Samtidigt använder denne sin tumme och sitt pekfinger på högerhanden för att stödja perineum medan långfingret används för att fatta barnets haka. Föderskan får i detta skede försöka sluta krysta medan barnmorskan hjälper barnets huvud att passera vaginalöppningen. När största delen av barnets huvud är ute för barnmorskan perineum under barnets haka och innan föderskan får börja krysta igen. En modifierad form av Ritgens handgrepp med tänjande av introitus och perineum samt ett oforcerat förlossningsförlopp utan yttre press är åtgärder i omvårdnaden som kan minska risken för skador.
/Texten är uppdaterad oktober 2020
