Jaana är ambassadör i Förlossningsskadad Kvinna, ett projekt på Mag- och tarmförbundet. Bor i Munkedal och är 52 år.
Hon vill bidra till en säkrare förlossningsvård och eftervård genom att delge sina erfarenheter.
Hennes vårdhistoria går att läsa här nedan.
För utskrift samt information om kontaktväg:
Presentation Jaana Aldegren, nedladdningsbar PDF
Förstföderska 1991, långdraget utdrivningsskede som avslutas med sugklocka och klipp. Får en förlossningsskada men diagnostiseras först 26 år senare. Bedömningen är dock fortfarande inte helt säkerställd.
Medicinsk bedömning, efterförlopp och personliga erfarenheter
Förlossningsskadan har bedömts som en obehandlad och felläkt Grad 2 (d v s djupare bristning i perineum men utan sfinkterruptur). De långtgående besvären kan i så fall härledas till ärrvävnad inkluderat en nervskada som påverkar tarmfunktionen negativt trots att sfinktrarna är hela. Senare har frågan ställts om de omfattande skadorna i stället är en konsekvens av en felläkt Grad 4, d v s totaltruptur (fullväggsskada) av perineum/mellangården (utrymmet mellan slida och ändtarm). Detta skulle i så fall också inkludera en felläkt sfinkterruptur, d v s skada på ändtarmens båda ringmuskler.
Dessutom dubbelsidig levatorskada (levatormuskulaturerna stödjer upp bäckenbotten). Efterföljande problematik med framfall av vaginalväggen (cystocele), ändtarmen (rectocele), tarmslyngor (enterocele) samt livmodern.
Angående eventuell sfinkterruptur; två anala ultraljud på ett sjukhus (specialistenhet) bedöms visa att det inte finns någon skada på de yttre och inre sfinktrarna, s k avulsion. Diagnostiseringen vid uppföljande anala ultraljud på ett annat sjukhus (hemsjukhuset) visar dock det motsatta; det finns en avulsion. Svår ärrbildning av skadan försvårar bedömningen vilket gör att tillförlitlig diagnosgrad inte går att säkerställa.
Under alla år sedan förlossningen besvär med urininkontinens, gasavgång samt periodvis även avföringsinkontinens. Återkommande smärtor och obehag från både ländrygg, bäcken och höfter. Efter ökade besvär görs tre operationer åren 2015-2016 med främre och bakre plastik, delvis med nät, samt hysterektomi (avlägsnande av livmodern).
Först 2017-2019, i samband med en specialistkontakt diagnostiserades – de felläkta – förlossningsskadorna. Vissa muskler hade inte blivit sydda alls vid förlossningen. Får genomgå nya operationer med rekonstruktion av perineum (återställande av mellangården) samt gammalt nät tas bort och ersätts av nytt. År 2019 genomgår hon även en TVT*. Upplever en starkt förbättrad livskvalitet efter detta, trots att extra trosor och inkontinensskydd fortfarande är vardag.
Sammantaget starka upplevelser av sänkt livskvalitet på alla plan och en kamp för rätt vård samt känsla av sorg för att ha fått vänta så länge på rätt diagnostisering och korrekta åtgärder. Arbetar idag för att bryta tabun kring förlossningsskador samt väcka opinion för bättre vård.
*TVT= Tension-free Vaginal Tape. Avhjälper urinläckage (vanligen droppläckage) som kommer vid fysisk ansträngning t ex hosta, nysning, tunga lyft och joggning.
/Texten är uppdaterad november 2020
