Crohns sjukdom

Granskad av: Sven Almer, professor, överläkare, Magtarmcentrum, Karolinska universitetssjukhuset.

Uppdaterad: 2024-10-10

Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom, vilket betyder att det är en sjukdom som idag kan behandlas, men egentligen inte botas. Den som har Crohns sjukdom kan vara besvärsfri under långa perioder eller ibland bara ha lindriga symtom men ökad sjukdomsaktivitet. En del får enstaka skov (tillfälliga försämringsperioder) under sin livstid, andra har upprepade eller mycket långa sjukdomsperioder.

Drygt 25 000 svenskar beräknas ha Crohns sjukdom. Varje år nyinsjuknar knappt 1000 personer, ungefär lika många män som kvinnor. Sjukdomen debuterar vanligen mellan 15-35 års ålder, men kan debutera redan i barndomen.

 Vad orsakar sjukdomen?

Crohns sjukdom beror på en samverkan mellan ärftliga faktorer, variationer i kroppens immunförsvar, tarmbakterier och andra olika miljöfaktorer. Exakt vilka vet inte forskarna ännu, men vissa människor har en medfödd, om än låg risk att utveckla sjukdomen. Likaså finns det stöd för att infektioner och intag av vissa smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel kan starta eller försämra sjukdomen.

Vad man däremot säkert vet är att rökning ökar risken att drabbas av Crohns sjukdom och att sjukdomen förvärras om man röker.

Hur yttrar sig sjukdomen?

De vanligaste symtomen är buksmärtor och diarré. Men eftersom sjukdomen kan sitta i olika delar av tarmen så kan symtomen variera mellan olika personer. Om inflammationen är svår, eller om man haft den länge, kan man drabbas av feber och blod i avföringen. Man kan också gå ner i vikt, vara mycket trött, uppleva besvär från ändtarmen, men occkså från leder, ögon, hud och munslemhinnan.

Hur ställer man diagnosen?

I fösta hand med tarmundersökning som sigmoideoskopi, koloskopi och röntgen samt blod- och avföringsprover vilka är de vanligaste undersökningsmetoderna för att fastställa om man har Crohns sjukdom.

Vid sigmoideskopi och koloskopi för man nerifrån in en tunn slang i tarmen genom vilken man kan se och fotografera nedre delen av tjocktarmen respektive hela tjocktarmen och nedre delen av tunntarmen samt ta vävnadsprover. Vid rektoskopi, som idag används i mindre utsträckning än tidigare, förs ett smalt rör in i ändtarmen.

Andra metoder som används är datortomografi, ultraljud och magnetisk resonanstomografi (MRT).

I cirka 10 procent av fallen är det svårt att skilja mellan Crohns sjukdom och ulcerös kolit (kronisk tjocktarmsinflammation) eftersom många symtom är gemensamma. Det betyder att diagnosen efter någon tid kan komma att ändras.

Hur behandlar man Crohns sjukdom?

Den som har Crohns sjukdom behöver specialistvård och bör gå på regelbundna kontroller hos sin läkare.

1. Läkemedelsbehandling

Den vanligaste behandlingen är medicinering. Eftersom Crohns sjukdom inte går att bota i egentlig mening så är målet för behandlingen att hålla sjukdomen under kontroll, det vill säga att stoppa den akuta inflammationen och förebygga nya skov, så kallad underhålls-behandling.

Vilka läkemedel man får är individuellt. Personer med samma diagnos kan alltså få olika mediciner och det beror bland annat på hur svår sjukdomsattacken är och var i tarmen inflammationen sitter. En liten grupp behöver ingen medicin alls när sjukdomen är i en lugn period, så kallad remission.

1. Kirurgisk behandling

I de fall läkemedel inte ger tillräckligt god effekt kan kirurgisk behandling vara den bästa hjälpen. Ofta gäller det vid sjukdomskomplikationer såsom förträngningar eller fistelbildningar (läckage) på tarmen. Man tar då bort en så liten del av tarmen som möjligt och i de flesta fall innebär därför operation inte någon påtaglig störning av tarmens funktion. Idag sker de flesta operationer med titthålsteknik, så kallad laparoskopisk operation. Diskussioner pågår om operation kan vara den första behandlingen vid nydebuterad och mycket begränsad sjukdom i tunntarmen.

Om tjocktarmen och ändtarmen är svårt inflammerad och läkemedel inte hjälper kan en stomioperation behövas. Det betyder att man får ”påse på magen”, antingen tillfälligt för att avlasta tarmen under några månader eller som en varaktig lösning. Färre än 10 procent av alla med Crohns sjukdom får en sådan så kallad permanent stomi.

Kosten

Att äta rätt kan vara en del av den medicinska behandlingen vid Crohns sjukdom. Om inflammationen sitter i tunntarmen rekommenderas oftast fettfattig kost, främst efter operationer. Fett i kosten ökar nämligen risken för diarréer. Har man en akut attack kan man också må bättre av att undvika mjölkprodukter och fiberrik kost. Eftersom det kan skilja mycket på vad man tål att äta, bör man själv prova sig fram för att se vad som går bra.

Flera mindre måltider är bättre än få och stora. Det är viktigt att få tillräckligt med näring, vätska, salter och mineraler. En dietist kan ge råd om kost och näring och ibland behövs diarréstoppande medicin eller medicin som binder gallsyror.

Vad händer med tänderna?

Den som har Crohns sjukdom riskerar att få mer hål i tänderna och tandlossning än andra, vilket har flera orsaker. Rekommendationen att äta ofta och ersätta fett med kolhydrater gör att risken för frätskador på tänderna ökar. Saliven minskar vid långvariga diarréer med muntorrhet som följd och medicinering eller sjukdomen i sig själv kan ge förändringar i munslemhinnan. Det är därför viktigt att regelbundet gå till tandläkare eller tandhygienist regelbundet.

Vad kan vi vänta av framtiden?

Det är stor skillnad att få Crohns sjukdom idag jämfört med för 20 år sedan. Behandlingen har förbättrats betydligt tack vare nya diagnosmetoder, effektivare mediciner och operationsmetoder som bevarar så mycket som möjligt av tarmen. Och utvecklingen går hela tiden framåt.

Inom den närmaste femårsperioden kan man förvänta sig att olika tester för att skräddarsy behandlingen kommer till användning i sjukvården, så kallad precisions-medicin. Det kan röra sig om testning för olika arvsanlag som karakteriserar själva inflammationen eller nyttan av olika läkemedel (gentestning) samt mätning av olika inflammationsämnen, så kallade biomarkörer, vilka varierar under sjukdomens olika faser.

Det finns också förhoppningar om att skräddarsy behandlingen beroende på var i tarmkanalen inflammationen sitter; kanske ska inflammation i tunntarmen behandlas på ett annat sätt än om den sitter i tjocktarmen? Framtiden får utvisa.

…………………………………………..

Vill du fördjupa dig mer i Crohns sjukdom? Läs gärna sjukdomsbeskrivningarna på 1177 och internetmedicin.

Läs mer om hur det är att leva med Crohns sjukdom här.