IBS (Irritable Bowel Syndrome) är en funktionell mag- och tarmstörning. Det innebär att störningen inte kan visas med prover eller undersökningar då det är tarmens funktioner och nervsamspelet i tarmen som är rubbade. Mätningar visar till exempel att hela mag-tarmkanalen, det vill säga matstrupe, magsäck, tunntarm, tjock- och ändtarm, har en ökad känslighet. IBS klassas som en av de stora folksjukdomarna och olika undersökningar pekar på att 10-15 procent av den vuxna befolkningen har IBS.

Vilka symtom?

Det finns många symtom som är typiska för IBS:

• Gaser och ”uppkördhet” i magen.
• Buksmärta som kan öka efter måltid men lättar efter det att man tömt tarmen.
• Oregelbundna avföringsvanor och känsla av att inte vara färdig efter ett toalettbesök.
• Förändrad konsistens på avföringen.
• Illamående
• Retbarhet i underlivet, med behov av att kissa oftare samt samlagsmärtor.

Dessa symtom kan alla känna av nu och då. Tillfällig förstoppning, diarré eller gaser i magen innebär inte att man har någon sjukdom. Men, om besvären inte går över efter 2-3 månader bör man söka läkare.

Hur ställer man diagnosen?

Det finns inte speciella tester som visar att man har sjukdomen och det syns heller inte några förändringar på eller i tarmen. Diagnosen ställs efter en noggrann genomgång av patientens symtom och en begränsad utredning. Ofta får man lämna blodprov och avföringsprov för att kunna utesluta att det finns någon annan orsak till besvären. Ibland får man även genomgå rektoskopi eller koloskopi för att utesluta att det finns någon annan orsak till besvären.

IBS delas in i olika undergrupper beroende på vilken konsistens avföringen har. Diagnosen kan alltså bli:

• Förstoppnings-IBS
• Diarré-IBS
• Blandad IBS

Olika typer av behandling: 

En viktig del av behandlingen är att man får diagnosen och symtomen förklarade, och att man känner sig trygg med den informationen. Det finns ingen medicin som botar IBS, däremot kan vissa symtom lindras. Det betyder att man behöver lära sig att leva med sin sjukdom och ibland göra vissa förändringar i sitt sätt att leva. Om man inte har blivit frisk efter två år är sannolikheten stor att besvären är bestående.

Kosten

Kosten kan ha stor betydelse för hur man mår. Hur man reagerar på olika livsmedel är individuellt. Det är bra att pröva sig fram då en särskild typ av kost inte fungerar för alla med sjukdomen. En dietist kan vara till hjälp för att ge råd om kost och kostvanor. Det viktigaste är dock oftast inte vad man äter utan snarare hur man äter. Regelbundna mattider är viktigt, likaså att man tillåter sig själv att gå på toaletten när man behöver det. Rekommendationen är att äta små måltider men vid flera tillfällen under dagen, 3 huvudmål och 2-3 mellanmål. Undvik gärna fet mat då det kan ha en negativ påverkan på tarmen.

Läkemedelsbehandling

Möjligheterna till läkemedelsbehandling vid sjukdomen är begränsade. Det pågår intensiv forskning inom IBS-fältet, till exempel inom läkemedelsindustrin, och nya behandlingsprinciper är under utveckling. Man kan dock i många fall behandla specifika symtom såsom, smärta, gaser, diarré och förstoppning med läkemedel som idag finns på marknaden. Vilket läkemedel som fungerar beror därför på vilka symtom man har.

Läkemedel mot förstoppning: Det finns en del väl fungerande och receptfria läkemedel som kan lindra besvären. Laxermedel är ett bra alternativ vid blandad IBS eller förstoppnings-IBS. Det är dock viktigt att välja rätt laxermedel då vissa ämnen i bulkmedel kan reta tarmen eller öka gasmängden i magen. Rådgör därför med en läkare om du är osäker.

Läkemedel mot diarré: Finns att köpa receptfritt och verkar genom att avföringen i tarmen binder vätskan och därmed blir avföringen fastare.

Läkemedel mot gaser: För att jämna ut gaser i tarmen finns läkemedel att köpa receptfritt på apotek eller genom att få utskrivna av läkare. Det verksamma ämnet heter dimetikon och kan fungera bra för att minska smärta orsakad av gaser.

De flesta mag-tarmsjukdomar påverkas av stress, se därför till att det finns tid för vila och avkoppling. Depression och oro är vanligt vid IBS, men är oftast inte orsaken till sjukdomen. Det kan därför bli nödvändigt att se över sin livssituation. Ibland kan också läkemedelsbehandling mot depression och oro funka bra för att få en lugnare mage. Rådgör alltid med en läkare innan denna typ av behandling sätts in.

Vad kan vi vänta av framtiden?

Det pågår en intensiv forskning både när det gäller de bakomliggande sjukdomsmekanismerna och olika behandlingsformer vid IBS. I framtiden kommer man med stor sannolikhet att bättre förstå mekanismerna som leder till symtom, och därigenom också hitta nya behandlingslösningar. Det gäller inom många olika områden såsom läkemedel, kosten, olika former av psykologisk behandling och utbildning genom IBS-skolor.

Källor: Mag- tarmförbundet, 1177