Vad är Crohns sjukdom?
Unga Magar vill sprida kunskap och information om olika diagnoser och besvär i mag- och tarmkanalen. Vi har samlat ihop kort fakta som ni lätt ska kunna ta del av – så here we go!
Crohns sjukdom (IBD) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som kan uppstår var som helst i mag-tarmkanalen. Det vanligaste är att inflammationen sitter i nedre delen av tunntarmen eller övre delen av tjocktarmen. Drygt 20 000-35 000 svenskar beräknas ha Crohns sjukdom. Varje år nyinsjuknar omkring 750 personer, ungefär lika många män som kvinnor. De flesta är 15-30 år.
Vilka symptom?
De vanligaste symtomen är magsmärtor och många toalettbesök. Men eftersom sjukdomen kan sitta i olika delar av tarmen så kan det variera något. Om inflammationen är svår, eller om man haft den länge, kan man drabbas av feber och blod i avföringen. Man kan också gå ner i vikt på grund av att kroppen inte tar upp den näring den behöver. Det är vanligt att vara mycket trött, uppleva besvär från ändtarmen, eller med leder, ögon och hud.
Hur ställer man diagnosen?
Rektoskopi, koloskopi och röntgen samt blod- och avföringsprover är de vanligaste sätten för att fastställa om man har Crohns sjukdom. Vid rektoskopi förs ett smalt rör in i ändtarmen. Genom röret kan man se hur tarmen ser ut och även ta vävnadsprov. Vid koloskopi för man in en tunn slang genom vilken man kan se och fotografera hela tjocktarmen och nedre delen av tunntarmen samt ta vävnadsprover.
I cirka 10 procent av fallen är det svårt att skilja mellan Crohns sjukdom och ulcerös kolit eftersom många symtom är gemensamma. Det betyder att diagnosen kan komma att ändras.
Olika typer av behandling:
Läkemedelsbehandling
Den vanligaste behandlingen är medicinering för att dämpa inflammationen i tarmen. Eftersom Crohns sjukdom inte går att bota så är målet för behandlingen att hålla sjukdomen under kontroll. Vilka läkemedel man får är individuellt. Personer med samma diagnos kan alltså få olika mediciner och det beror bland annat på hur svår sjukdomsattacken är och var på tarmen inflammationen sitter. En del behöver ingen medicin alls när sjukdomen är i en lugn period.
Kirurgisk behandling
I de fall läkemedel inte ger tillräckligt god effekt eller om du fått komplikationer så kan operation vara den bästa hjälpen. Oftast gäller det vid akut, mycket svår inflammation. Man tar då bort en så liten del av tarmen som möjligt och i de flesta fall innebär därför operationen inte någon påtaglig störning av tarmens funktion. Om tjocktarmen och ändtarmen är svårt inflammerad och läkemedel inte hjälper kan en stomi behövas under en kortare tid. Färre än 10 procent av alla med Crohns sjukdom får en permanent stomi.
Kosten
Kost är alltid en viktig del av behandlingen för personer med inflammatoriska tarmsjukdomar. Normalt får man inga begränsningar när det gäller mat, men man bör äta varierat och regelbundet. Det är väldigt individuellt vilken kost som fungerar eller inte fungerar, pröva dig fram så att du inte undviker en viss sorts mat i onödan.
Eftersom Crohns sjukdom kan leda till att kroppen inte tar upp den näringen den behöver så kan det vara nödvändigt att träffa en dietist. Vid näringsbrist finns det näringsdrycker att tillgå samt olika typer av kosttillskott.
Komplikationer och följdsjukdomar
Den som har Crohns sjukdom riskerar att få mer hål i tänderna och tandlossning än andra. Saliven minskar vid långvariga diarréer med muntorrhet som följd och medicinering eller sjukdomen i sig själv kan ge förändringar i munslemhinnan. Det är därför viktigt att gå till tandläkaren eller tandhygienist regelbundet.
Vid Crohns sjukdom är det också vanligt med inflammationer i andra kroppsdelar. Oftast drabbar det ögonen, lederna eller huden. I vissa fall kan man även få problem med levern och njurarna.
Källa: Mag- tarmförbundet, 1177