På gång i projektet

På denna sida kan du följa vad som händer i projektet Förlossningsskadad Kvinna 2019 – 2022.

2020-07-01
Så här fick vi ställa om…
Projektet har rullat på trots stora förändringar under våren på grund av pandemin. Den andra planerade ambassadörsträffen i april fick ställas in. Likaså projektets medverkan i olika seminarier, hearings och konferenser.

Då gällde det att ställa om! I slutet av våren spelades bland annat ett antal föreläsningar in, exklusivt att länka till vår ambassadörsgrupp. Ämnen som berördes var Rehabilitering, Långvarig smärta samt Sexuell hälsa efter en förlossningsskada. Samt om staten och SKR:s pågående satsningen för tryggare förlossnings- och eftervård.

I maj deltog några av ambassadörerna i arbetet med att granska Bristningsregistrets tre patientenkäter. Viktiga synpunkter på text och frågeställningar har därefter lämnats över. Bristningsregistret, ett nationellt kvalitetsregister, registrerar allvarliga bristningar efter vaginala förlossningar. Enkätfrågorna tar upp hur det var innan graviditeten samt kvinnans hälsoläge åtta veckor respektive ett år efter skadan. Svaren återkopplar till ansvarig klinik som kan följa upp direkt. Bristningsregistrets statistik bidrar också till jämförelser mellan kliniker och regioner samt över tid.

Nu väntar ett semesteruppehåll och vi är tillbaka i augusti. Men önskan om en riktigt fin sommar:-)

2020-05-05
Barnmorskans dag och en stark ambassadörsberättelse
Idag 5 maj är det Internationella Barnmorskedagen och i samband med det vill vi dela en berättelse från en av våra ambassadörer. Vi vill också tipsa om en undersökning gjord av Vårdförbundet.
Men först detta…

Svenska Barnmorskeförbundet har idag en digital medlemskonferens där bland annat forskaren och barnmorskan Malin Edqvist föreläser. Rubriken är ”Prevention av förlossningsbristningar – Vad är BLUBB?”. Förkortningen BLUBB står för Barnmorskor och läkare utbildas om bäckenbotten, och är ett initiativ inom Region Stockholm. Detta är vad vi förstår ett av flera initiativ inom professionen som syftar till att sprida evidensbaserad kunskap om bäckenbotten och förlossningsskador. Målet är att förebygga bristningar och skador, samt bidra till bättre vård, omhändertagande och uppföljning när behov uppstår. Olika nationella initiativ inom professionen pågår alltså, vilket bådar gott. Särskilt tack till Nationella bäckenbottennätverket som gör en stor insats här!

Bortom konferensdagar och nätverk finns vardagen (även om det tider med Covid19 är allt annat än vanlig vardag…). Hur ser barnmorskans vardag ut, hur upplevs arbetsmiljön? Inför Barnmorskans dag har Vårdförbundet låtit intervjua barnmorskor om sin arbetssituation och yrkesroll. Även kvinnor som har fött har intervjuats, vilka upplevelser har de av förlossning och eftervård? Frida, en av våra ambassadörer, beskriver det så här (en text som behöver läsas i sin helhet):

Kära barnmorska
Jag undrar om du kommer ihåg mig. Jag har velat träffa dig så många gånger men min psykolog har sagt att det inte skulle vara bra eftersom du kanske inte kommer ihåg mig. Om du har glömt mig så hade jag blivit förkrossad. Du kunde gå av ditt skift den natten och åka hem hel medan jag lämnades kvar söndertrasad i en blodig säng. Varför fick jag ligga kvar i mitt eget blod så länge? Min rygg klistrades fast mot underlaget och jag frös. När du nämnde vilken skada jag hade fått så sa du att ”man inte vet varför det här händer” och så tittade du bort. Jag sökte din blick för jag var livrädd och ville att du skulle krama mig och säga att allt skulle bli bra (även om det ju inte skulle bli det). Under förlossningen minns jag att jag tänkte att jag tog i för hårt, men du sa till mig att fortsätta. Mitt största misstag i livet var att jag litade på dig. Jag ångrar det så. Det var aldrig någon fara för min dotters liv och det var inte bråttom. Varför fick jag inte bara föda i min egen takt?

Jag kommer inte ihåg vad du heter. Helen eller Helena. Det spelar ingen roll. Jag vill att du ska veta att jag inte är arg längre. Jag fick PTSD på grund av förlossningen men jag är frisk idag. Och skulle jag träffa dig nu så skulle jag vilja ta din hand och säga att det inte var ditt fel. Du ville inte att jag skulle gå sönder. Du gjorde allt du kunde. Det räckte inte, men du gjorde ditt bästa. Jag hoppas att du kommer ihåg mig men att du inte går och tänker på det som har hänt alltför mycket. Jag hoppas att ingen kvinna ska behöva gå igenom det jag har gått igenom. Jag önskar dig allt väl och jag hoppas att du önskar mig detsamma.
Hälsningar Frida #heltunderliv

Fridas berättelse berör… och det skulle gå att stanna här. Men jag gör ett hopp till vad Vårdförbundet rapporterat idag. Fridas upplevelse både bekräftar och går stick i stäv med Vårdförbundets undersökning som visar; ”Att kvinnor som fött barn generellt sett är nöjda med mödrahälsovården och förlossningsvården i Sverige. Majoriteten födde vaginalt och på det sjukhus de önskat. Nio av tio upplevde att mödrahälsovården tog sig tid att lyssna och ge information, och att barnmorskan var tillgänglig under förlossningen i den utsträckning man behövde. Ungefär hälften av de födande kvinnorna uppger dock att de skulle känt sig mer trygga under förlossningen, om de fått lära känna den barnmorska som skulle bistå vid förlossningen, redan under graviditeten. 42 procent visste inte vilken typ av eftervård de skulle få och 38 procent av de som fått besvär efter förlossningen fick inte den hjälp de behöver.

– Detta är ett riktigt gott betyg till alla barnmorskor där ute! Men vårdens arbetsgivare måste säkerställa att barnmorskorna får rätt förutsättningar att möta kvinnornas behov. Vi ser exempelvis att vissa kvinnor upplever att personalen är stressad och att eftervården behöver utvecklas, säger Åsa Mörner, leg. barnmorska och förbundsstyrelseledamot, Vårdförbundet.”

Även andra undersökningar visar att svenska förlossningsvård får generellt högt betyg. Men, nej, Frida var inte nöjd. Aktuell barnmorska var nog inte heller det. Andra och bättre förutsättningar i arbetsmiljön hade kanske bidragit till en annan upplevelse hos både Frida och barnmorskan. En ljusare berättelse? Ja, om det kan vi bara spekulera… Hur som helst så bekräftar Fridas berättelse att en barnmorskas vardag kan vara ansträngd och stressig. Men, de som drabbas värst är födande kvinnor som inte får rätt stöd och uppföljning. Det är högst anmärkningsvärt!

Apropå eftervården, Vårdförbundets undersökning visar också följande (i intervjuer med kvinnor som fött barn):

  • Drygt fyra av tio visste inte vilken typ av eftervård de skulle få (42 %). En av fem visste inte vart de skulle vända sig om de behövde mer råd och stöd (19 %).
  • En av fem som hade besvär i efterförloppet till förlossningen fick inte den hjälp de behövde från vården (20 %).
  • Under anledningar som hade kunnat göra upplevelsen av eftervården bättre nämns bland annat mer/bättre information, stöd kring amning och lättillgänglig eftervård.

 

Det finns att göra helt uppenbart! Och för vår del, projektet Förlossningsskadad Kvinna och Mag- och tarmförbundet, så arbetar vi vidare med att synliggöra patientperspektivet på förlossningsvård och, inte minst, tillhörande eftervård. Hur initiativen landar och i vilken form – ja det kommer så sakteliga att märkas.

/Karin Kjellberg
Projektledare Förlossningsskadad Kvinna

2020-04-06
I väntans tider – frågorna kan bli många
Graviditet, förlossning och eftervård… hur ska det bli? Frågorna kan hopa sig extra så här i coronatider. Nedan några tips på Instagram-konto att följa. Förslagen kommer från Eva Jarnhäll på mammastygn.se

#mammastygn 
Vårt samarbetspartner mammastygn.se kommer intensifiera sina inlägg framöver, för att möta behoven av frågor som kan tänkas uppstå. Tillsammans med barnmorskan Karin Norrbrink kommer eventuellt regelbundna livesändningar genomföras, där inkomna frågor besvaras. Följ kontot för uppdatering om vad som händer.

#babykaos
Karin Norrbrink (nämnd ovan) finns också på Babykaos i ett antal olika inslag om graviditet och förlossning, amning med mera.
Tips också om Avsnitt 57. Eva om förlossningsskador

#asabea
Asabea Britton, barnmorska (och gravid med nr 2), har utöver sitt instakonto också bloggen asabea.baaam.se
Asabea lade den 2 april ut ”en film med allmän information om vaginal förlossning, post partum och amining som tillfällig substitut för de många inställda informationsträffarna i landet just nu”. Film:

#instamorskorna 
Ett sedan 2-3 veckor nyöppnat instagramskonto skapat av två barnmorskor, Sara och Kristin, för att stötta gravida och blivande medföräldrar genom live-streamning.
Instamorskorna.se tar in frågor att besvara.

/Karin Kjellberg
Projektledare Förlossningsskadad Kvinna

2020-03-30
I tider av oro för smitta och Covid19
I skrivande stund är oron för coronaviruset och sjukdomen Covid19 på sina håll mycket stor. En oro vi ska ta på högsta allvar. Projektet Förlossningskadad Kvinna och Mag- och tarmförbundets hållning är att följa myndigheternas rekommendationer, vilket resulterat i en mängd planerade aktiviteter för våren fått ställas in.

Följ rekommendationerna via Folkhälsomyndigheten samt www.1177.se (regional info ges på 1177).
För info specifikt Sthlm: 1177 Region Stockholm

Inställda aktiviteter är inget jämfört med den oro många av våra medlemmar just nu känner. ”Är jag extra utsatt, finns jag i riskgruppen?” ”Planerad operation är inställd, när ska jag nu få hjälp!?” ”Vi ska ha barn, tänkt om inte det finns tillräckligt med personal på förlossningen?” ”Tänk om jag blir smittad…” I denna extraordinära situation är det viktigt att lyssna till expertis och profession, om och när svar finns.

Nedan är samlat länkar och kommentarer till några av frågorna med anknytning till området bristningar/förlossningsskador, graviditet och förlossning samt inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD).

Operationer som inte kan anstå skjuts upp
Vård ”som inte kan anstå” skjuts på framtiden, det kan exempelvis röra sig om framfall, inkontinens eller felläkta bristningar. Regionala skillnader kan finnas över tid.

Akuta operationer genomförs oavsett vårdform.

Utgör kvinnor med bristningar eller förlossningsskador en riskgrupp för coronaviruset/Covid19?
Vi har hört med professionen som svarar; Nej, kvinnor som väntar på operation eller kvinnor tidigare opererad med kvarvarande problem, exempelvis fistlar, utgör inte någon specifik riskgrupp.

Gravida och födande kvinnor – nu en utsatt grupp?
Det ligger nära till hands att vara orolig om man i rådande pandemi ska föda. Osäkerheten om hur det ska gå, finns det tillräckligt med personal, rädslan för smitta, inte veta om partner eller medföljare får vara med…? Frågorna blir fler än vanligt.

På Graviditetsregistrets hemsida hittar vi följande:
”För att snabbt kunna öka kunskapen om Coronavirusets utbredning och konsekvenser för gravida kvinnor och nyfödda barn som vårdas på neonatalavdelningar i Sverige, påbörjar Graviditetsregistret i samarbete med Neonatalregistret (SNQ) insamling av uppgift gällande alla gravida och nyfödda barn till mödrar med säkerställd COVID19. Inskrivning i SNQ görs även om barnet vårdas på annan avdelning än neonatalavdelning. Insamling av uppgifter sker bland annat via Mödrahälsovårdens uppföljningsregistrering.”

Info Graviditetsregistret 

Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi/SFOG hänvisar på sin hemsida till både Graviditetsregistret och internetmedicin.se som regelbundet uppdaterar aktuell info. Länk: SFOG

Inflammatoriska tarmsjukdomar IBD
Svensk Gastroenterologisk Förening/SGF har tagit fram information till personer med inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD). Du hittar en sammanfattning här: IBD och Corona

/Karin Kjellberg
projektledare Förlossningsskadad Kvinna


2020-03-03
Projektets första Ambassadörsträff den 21-22 februari blev verkligen en lyckoträff! Det kräver sin planering att samla en grupp personer som bor spritt i landet och mycket ska fungera. Ja, vi höll tummarna… och bra blev det. Tack till alla er som var på plats och bidrog till programinnehåll, samtal och diskussioner. Först av allt till våra ambassadörer som deltar i det här projektet med sin tid, sina erfarenheter och sin kunskap. Utan er hade det här projektet inte varit.

Tack också till er som medverkade till ett välfyllt programinnehåll. Processledare Frida Sandegård inledde träffen med att guida gruppen i erfarenhetsutbyte och idéer utifrån projektets syfte och mål. Vilka är vi och vart vill vi? Det blev många intressanta samtal som fortsatte vid kvällsbuffén. Innan dess ansvarade en av ambassadörerna, Frida Trönnberg, för ett välkommet kort yogapass med fokus på bäckenbottenområdet.

Margareta Röstlund, ordförande i Mag- och tarmförbundet, inledde dag två med att kort berätta om bakgrunden till att ”förlossningsskador” blev tillagd som diagnosgrupp på förbundet. Vilket också bidragit till att det för första gången i Sverige finns en patientorganisation för just denna målgrupp! Därpå följde ett pass om politiskt påverkansarbete. Hur, när och varför? Monica Klasén McGrath, kommunikatör på Funktionsrätt Sverige, delgav oss sina erfarenheter och kunskaper. Viktigt och intressant!

Sista men inte minst gavs oss fakta om bäckenbotten- och förlossningsskador av Ann Olsson, huvudredaktör för nyutgiven bok med samma namn. Till professionen är Ann barnmorska samt en av dem som utformat utbildningsprogrammet backenbottenutbildningen.se. Vi erhåll fördjupad kunskap, olika perspektiv och vidgad kunskap.

Tack igen till alla som gjorde vår första ambassadörsträff mer än innehållsrik!

2020-02-14
Idag är det Alla Hjärtans Dag, en dag då kärlek och omsorg ges särskilt stort fokus. Det ligger inte långt bort att också tänka på ”vård och omsorg”. Svensk sjukvård har hög standard jämförelsevis så omsorgen finns där. Men, det finns det som behöver få särskilt stort fokus. Därför finns projektet Förlossningsskadad Kvinna.

Om en dryg vecka har vi vår första ambassadörsträff här i Stockholm. Något vi ser mycket fram emot! Vi ser också fram emot att framöver få utforska ett nystartat samarbete. Projektet och mammastygn.se kommer göra gemensam sak i uppgiften att fortsätta belysa de problem som kan följa med bristningar och förlossningsskador. Att området skulle vara ”trendigt”, som en journalist sa häromdagen i TV4 Nyhetsmorgon, är mer eller mindre en förolämpning. Att fortsätta synliggöra är tvärtom att visa omsorg för dem det gäller. Följ oss här så kommer du få veta hur och på vad sätt vi bidrar!

2020-01-27
Nu har projektet Förlossningsskadad Kvinna varit igång drygt fem månader och mycket har hänt på denna relativt korta period. Från anställning av projektledare samt tillhörande uppbyggnad av projektteam och kansli sommar och höst 2019, till det viktiga arbetet med att hitta ambassadörer till projektet. Och ja, ambassadörsgruppen på cirka 16 personer är i skrivande stund nästan fulltalig, det är vi fantastiskt glada för! Våra ambassadörer – personer med egna erfarenheter av permanenta problem efter förlossningsskada – representerar en stor nationell spridning. Det gör att vi kommer att kunna belysa erfarenheter från olika delar av landet när det kommer till förlossnings- och eftervård.

För att grunda projektets syfte och mål har vi om några veckor en första ambassadörsträff. En viktig träff som vi ser fram emot. Ambassadörerna är de som så att säga kommer fylla projektet  med innehåll, de är bärare av erfarenheter och upplevelser som behöver förmedlas. Projektet kommer för övrigt  bra i tid. Regeringen har en pågående satsning för tryggare och säkrare förlossningsvård där en rad instanser är inblandade. En satsning som tillkommit på grund av de problem som rapporterats från olika håll. Inte minst gäller det höjda röster från kvinnor själva! Bland annat spridda i diverse Facebook-grupper de senaste åren.

Tillsammans är vi många som delar kampen för bättre vård! Se gärna:

#vågavägraförlossningsskador
#alltserfintut
#alltomförlossningsskador

/Karin, projektledare