Tarmfloran kan påverka kroppens förmåga att bryta ner läkemedel
Varför får inte alla effekt av ett och samma läkemedel? Och varför drabbas bara vissa av samma biverkningar? Svaret kan ligga i tarmfloran, enligt en ny studie.
Att tarmfloran påverkar vår hälsa och bland annat spelar en väsentlig roll vid nedbrytning och upptag av födoämnen är känt sedan länge.
Tack vare tekniska framsteg har det även blivit lättare att karaktärisera bakterierna och därigenom lära sig mer om deras roll vid hälsa och sjukdom.
Men allteftersom mer information blir tillgänglig, blir sambanden också alltmer komplexa. Forskare undersöker numera inte bara tarmflorans roll vid tarmsjukdomar, utan även dess samband till sjukdomar som drabbar andra organ än tarmen.
I en ny studie har amerikanska forskare även tittat på hur tarmfloran bryter ner olika typer av läkemedel.
Resultaten publicerades i somras i tidskriften Nature.
TARMFLORAN PÅVERKAR LÄKEMEDEL
Eftersom man blir alltmer medveten om att tarmflorans sammansättning skiljer sig mellan olika personer och vid olika sjukdomstillstånd, är det kanske inte så konstigt att också fundera över hur dessa variationer påverkar de mediciner vi stoppar i oss.
För faktum är att även om det i allra högsta grad vore önskvärt, så påverkar inte alltid ett visst läkemedel alla personer på samma sätt. En medicin kan fungera bra för några personer; för andra kanske den istället tar betydligt längre tid innan den ger effekt; för vissa kanske samma läkemedel till och med ger upphov till besvärliga biverkningar. Men varför är det egentligen så?
Tja. Orsaken är mångfaldig, men kan bland annat kopplas till skillnader i kön, genetik och kost. Och frågan är alltså om inte även de bakterier vi har i tarmen kan påverka läkemedelsnedbrytningen?
Tarmfloran uppskattas bestå av 150 gånger fler gener än vår egen genetiska uppsättning. Mikroberna producerar många olika enzymer; vissa som kan aktivera läkemedel och andra som kan göra dem ineffektiva.
I forskningsartikeln får man bland annat läsa att tidigare studier kunnat visa på hur tarmbakterierna kan påverka olika mediciners effekter. Som exempel nämns sulfalazin, ett läkemedel som ofta används som underhållsbehandling vid ulcerös kolit. Sulfalazin måste nämligen aktiveras av tarmbakterier innan det kan fungera och därigenom ge upphov till en inflammationsdämpande effekt i kroppen.
Ett annat omvänt exempel rör tarmbakterien Eggerthella lenta. Eggerthella lenta, som hittas i tjocktarmen, kommer istället ha förmågan att kunna inaktivera digoxin – ett läkemedel som används för att behandla hjärtsjukdomar.
Även om tidigare forskning delvis har kunnat förklara hur tarmfloran påverkar specifika läkemedel, menar forskarna att många av de molekylära mekanismerna bakom processerna fortfarande är relativt okända.
UNDERSÖKTE TARMBAKTERIERS LÄKEMEDELSINTERAKTIONER
I den senaste studien tittade forskarna därför närmare på interaktionerna mellan olika mikrober, deras enzymer och läkemedel.
Totalt utvärderades 76 olika tarmbakteriestammars förmåga att förändra 271 mediciner. De läkemedlen som ingick i studien varierade stort och skiljde sig åt i både mekanismer och kemiska egenskaper.
Forskarna kunde se att 176 av de 271 läkemedlen (64.9 procent) kunde brytas ner av tarmbakterier – en process som resulterade i en minskning av läkemedlets koncentration. De kunde också visa att varje bakteriestam klarade av att bryta ner 11-95 olika typer av läkemedel.
Genom att titta på så kallade metagenomiska data – dvs summan av alla gener från en viss grupp bakterier – kunde forskarna därefter förklara bakteriernas läkemedelspåverkande potential.
Forskarna hoppas att det i framtiden kan bli möjligt att modifiera en persons tarmflora för att därigenom försäkra sig om att ett läkemedel för en viss patient fungerar effektivt och ger så lite biverkningar som möjligt.
Kunskapsläget inom området är dock ännu i sin linda. I skrivande stund får vi nöja oss med att resultaten från just denna studie indikerar att tarmbakterierna har ett visst inflytande över de mediciner vi tar.
Text: Linn Inganäs
Länk till abstract: https://go.nature.com/2NGIBMY
Vill du läsa fler artiklar? Bli gärna medlem hos Mag- och tarmförbundet och få vår medlemsmagasin Allt om mage.