Genförändringar ökar risken för IBS hos kvinnor
Kvinnor som har IBS med främst förstoppning har en ökad mängd genförändringar i ett område i arvsmassan som också reglerar första mens. Det visar en delstudie i ett stort forskningsprojekt där man undersöker genetiken bakom sjukdomen.
Irritable bowel syndrome, känslig tarm, är en störning i tarmens funktion som drabbar cirka var tionde svensk. Symtomen är förstoppning och/eller diarré och återkommande magsmärtor. Orsaken till sjukdomen är fortfarande okänd, men genetiska faktorer antas spela en roll.
Få studier har gjorts om genetiken bakom IBS och de har varit små. Men nu pågår forskningsprojektet Bellygene Initiative som använder genetiska data från patienter från flera länder. Mauro D’Amato, som är professor i tarmgenetik vid ett forskningsinstitut i San Sebastián i Spanien, driver projektet. Han är också gästprofessor vid Karolinska Institutet.
– Vid så komplexa sjukdomar som IBS krävs studier med flera tusen deltagare, för att man ska kunna dra slutsatser om genetiska faktorer, säger han.
För en studie som publicerades i somras använde de den brittiska biobanken UK Biobank, med genprofil och enkätsvar från 300 000 personer i 40–69 års åldern. Av dessa hade 10 000 så kallad självrapporterad IBS, det vill säga uppgav att de fått diagnosen IBS av sin läkare.
Genförändring kopplad till mens
Det finns två slag av genetiska studier. Om man redan känner till kandidatgener för ett tillstånd, kan man fokusera på dem i sin analys. Det är den klassiska genetiska studien. Om man inte känner till kandidatgener, kan man numera söka brett i hela arvsmassan efter DNA-förändringar. När man hittat regioner med förändringar hos patienterna, jämför man dem med kontrollgruppens genprofiler, för att ringa in vilka regioner som kan kopplas till den undersökta sjukdomen. Det var vad D’Amatos forskargrupp gjorde i sin studie.
De fann fler regioner med genförändringar hos patienterna än hos de friska personerna. Särskilt en region väckte deras intresse: ett område på kromosom nummer 9 som i tidigare studier kopplats till den ålder då kvinnan får sin första mens.
– Det är intressant eftersom många kvinnor uppger att deras IBS-symtom förvärras under mensen, säger Mauro D’Amato.
När forskarna i en ny analys jämförde kön, såg de att dessa ökade förändringar inte förekom hos män med IBS.
– Det skulle kunna förklaras av att den här DNA-regionen regleras av kvinnliga könshormoner och därför inte ökar risken för IBS hos män. Fyndet är i linje med tidigare forskning som visar att IBS är vanligare hos kvinnor och att könshormoner kan vara inblandade, säger Mauro D’Amato.
Gen med koppling till autonoma nervsystemet
Exakt vilken gen det handlar om vet forskarna inte ännu, men de har hittat en gen som de finner intressant. Om den muteras så att dess funktion slås ut helt, uppkommer den ärftliga sjukdomen familjär dysautonomi, ett tillstånd där det autonoma nervsystemets funktion är störd. Symtomen är bland annat störningar i upplevelsen av smärta, i tarmens rörelser och regleringen av kroppstemperatur.
– Vid IBS förekommer ju också symtom från det autonoma nervsystemet. Även om symtomen är de ”motsatta” och man i stället ser högre smärtkänslighet och ökad tarmmotilitet kan det alltså betyda att samma gen är involverad, säger Mauro D’Amato.
Förändringen ses bara vid förstoppning
I en uppföljande studie med 2000 patienter med säkerställd IBS-diagnos, som jämfördes med 8000 friska kontrollpersoner, kunde man undersöka även undergrupper av IBS. Då upptäcktes att förändringen på kromosom 9 bara fanns hos de IBS-patienter som lider främst av förstoppning.
I ytterligare en liten studie med 250 friska svenskar, kopplades information om avföringens utseende till samma genanalys. Det visade sig att personer med i regel hård avföring hade genvariationer i samma region på kromosom 9.
– Det ter sig rimligt eftersom hård avföring är associerat med förstoppning. De genvariationer som vi hittat kan alltså påverka tarmens fysiologi, vilket i förlängningen skulle kunna bidra till uppkomsten av IBS, säger Mauro D’Amato.
Forskningsprojektet fortsätter att växa och inkluderar nu en miljon deltagare.
Text: Inna Sevelius