Crohns sjukdom: Blodbrist är vanligare än man trott
En tredjedel av patienter med Crohns sjukdom har anemi, vilket kan försämra livskvaliteten avsevärt. Trots det får bara knappt två tredjedelar av dem behandling för blodbristen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
Cirka en procent av svenskarna har en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Ulcerös kolit uppträder enbart i änd- och tjocktarm medan Crohns sjukdom kan drabba hela tarmsystemet från mun till ändtarm. Inflammationen leder till diarréer och slembildningar, ibland även buksmärtor. Vid båda sjukdomarna kan man också få blod i avföringen, men det är mindre vanligt vid Crohns sjukdom.
Sjukdomarna kan även ge symtom från resten av kroppen. Det vanligaste är anemi, det vill säga blodbrist. Det innebär att antalet röda blodkroppar minskar och därmed även antalet hemoglobinmolekyler, det protein som bär syret i blodet. Blodbristen kan leda till trötthet, svaghet, andnöd och sämre fysisk prestationsförmåga.
– Anemi är ett vanligt problem i klinisk vardag, men det är oklart exakt hur vanligt det är. Tidigare studier har i huvudsak gjorts på utvalda patientgrupper. Vi ville undersöka både sjukhusinlagda patienter och lindrigare sjuka som behandlas i öppenvård, säger Carl Eriksson, medicine doktor och specialist i mag- och tarmsjukdomar vid Örebro universitetssjukhus.
Anemi vanligare vid Crohns sjukdom
Patienterna ingår i den databas vid Örebro universitetssjukhus som listar alla patienter i länet som insjuknat i Crohns sjukdom eller ulcerös kolit under åren 1963–2010. Till studien slumpades 340 patienter som var aktuella 2010: 170 med Crohns sjukdom och 170 med ulcerös kolit. Forskarna följde deras blodvärden i tre år för att ta reda på hur stor risken är att få blodbrist. Man använde WHO:s definition av anemi, det vill säga hos män ett blodvärde under 130g/l, hos kvinnor under 120g/l.
Risken att insjukna var högre vid Crohns sjukdom än vid ulcerös kolit. 29 procent av patienterna med Crohns sjukdom hade anemi år 2013, medan bara 16 procent av de med ulcerös kolit hade det.
– Det var överraskande eftersom blod i avföringen, som ju leder till blodförlust, är vanligare vid ulcerös kolit. Men en förklaring kan vara sämre upptag av järn på grund av att inflammationen är mer utbredd i kroppen vid Crohn. Vi behöver järn för att producera hemoglobin, säger Carl Eriksson.
Sämre prognos
En annan förklaring är hur väl behandlingen av blodbristen fungerar. Studien visar att det är svårare för patienter med Crohns sjukdom att bli av med anemin. Detta trots att de oftare får behandling för den: dels anti-inflammatorisk medicin för att dämpa inflammationen, vilket i sin tur förbättrar upptaget av järn, dels tillskott av järn. Ibland kan även tillskott av vitaminer behövas.
– Min studie ger tyvärr inget säkert svar på varför det är svårare att behandla anemin vid Crohn, men tidigare forskning visar att patienter med ulcerös kolit svarar bättre på anti-inflammatorisk medicinering, säger Carl Eriksson.
Missas ofta av läkare
Ett annat fynd som förvånade forskarna var att bara 64 procent av dem som hade anemi fick behandling för den. Drygt en tredjedel fick alltså ingen behandling.
– Vi vet inte säkert orsaken till det, men kanske har läkare inte insett hur stort problemet med anemi är. Fokus ligger ofta på tarmsymtomen. Och kanske missas en del av de patienter som inte har regelbundna besök i öppenvården, säger Carl Eriksson.
Fråga din läkare
Enligt honom behöver läkare bli bättre på att uppmärksamma och behandla anemi.
– Och det är bra om patienterna själva känner till risken för blod- och järnbrist. Då kan de be att läkaren kollar upp eventuell järnbrist, om de känner sig trötta. Järnvärdet kan vara lågt även om hemoglobinvärdet är normalt. Kanske kan vi också förebygga anemi om järn- och vitaminvärden kollas upp regelbundet.
Text: Inna Sevelius