”Vi vill förstå komplexiteten”
Olika typer av IBS behöver hanteras på olika sätt. Genom att ta reda på mer om hur de skilda symtomen uppkommer vill Magnus Simrén på sikt skräddarsy behandlingen för varje patient.
Irritable bowel syndrome, känslig tarm, är en störning i tarmens funktion som drabbar cirka var tionde svensk. Symtomen är förstoppning och/eller diarré och återkommande magsmärtor. Orsaken är fortfarande okänd, men många olika faktorer antas bidra till sjukdomens uppkomst.
– Vi vill förstå komplexiteten och variationen i symtomen och ta reda på hur olika sjukdomsbilder uppkommer, säger Magnus Simrén, specialist på mag-tarmsjukdomar och professor vid Institutionen för medicin på Sahlgrenska akademin i Göteborg.
Han har forskat om IBS i drygt tjugo år. Tillsammans med Hans Törnblom och Lena Öhman leder han ett 40-tal forskare inom olika discipliner – biologer, läkare, sjuksköterskor, dietister. Studierna spänner från grundforskning om sjukdomens uppkomst till kliniska behandlingsstudier.
Olika faktorer påverkar symtomen
Ett forskningsområde är vilka faktorer som påverkar uppkomsten av olika symtom. Forskarna har till exempel upptäckt att en del av de IBS-patienter som upplever mer smärta har en extra smärtkänslig tarm, medan symtomen diarré och/eller förstoppning tycks vara mer kopplat till avvikelser i tarmens rörelsemönster. Symtomen verkar också påverkas av vilken tarmflora patienten har och av tarmflorans samspel med immunsystemet i tarmen. Tarmbakterierna kan påverka immunceller lokalt så att ämnen utsöndras som aktiverar nervceller i tarmväggen som signalerar smärta.
– I preliminära studier har vi sett att sammansättningen av tarmfloran är kopplad till patienternas hjärnaktivitet som vi mäter med magnetkamera. Detta är ju av stort intresse för att vi ska förstå hur symtom vid IBS uppstår, men än har vi en lång väg att gå innan vi förstår detta komplexa samspel fullt ut, säger Magnus Simrén.
I tarmen uppstår ständigt en mängd nervimpulser som inte är nödvändiga för hjärnan att känna till och bearbeta. Normalt har vi ett slags filterfunktion på ryggmärgsnivå och lokalt i tarmen som stoppar oviktiga nervimpulser. Hos IBS-patienter är den här filterfunktionen störd, så att fler smärtsignaler verkar nå hjärnan.
– Vi har hämmande nervbanor från hjärnan till tarmen som ska minska registreringen av smärtsignaler från tarmen. Hos IBS-patienter verkar denna smärthämmande effekt inte fungera optimalt, säger Magnus Simrén.
Vill skräddarsy behandlingen
Målet är att omsätta kunskaperna från grundforskningen i förbättrad behandling som individualiseras för varje patient.
– Vi har till exempel utvecklat tarminriktad hypnos, där patienten genom djup avslappning och suggestioner tar kontroll över sin tarmfunktion så att tarmen arbetar mer harmoniskt. Och vi provar nu att ge vår IBS-skola via internet. Det verkar fungera bra, men vi vill ta reda på vilka patienter det är särskilt lämpligt för, säger Magnus Simrén.
Forskargruppen testar också olika dietbehandlingar för att på sikt kunna ge individuella kostråd. Traditionella kostråd handlar om hur du äter, snarare än vad: man ska äta mindre måltider men ofta, se till att ha lugn och ro kring måltiden och tugga noggrant.
– De här råden kombinerar vi nu med dieter där man minskar intaget av vissa svårnedbrytbara sockerarter, så kallade FODMAP, som hos en del patienter ger upphov till symtom. Vi har till exempel preliminära resultat som visar att den tarmflora som patienten har påverkar hur hen svarar på FODMAP-dieten, säger Magnus Simrén.
I andra studier undersöker de effekten av så kallade goda bakterier, probiotika, det vill säga levande bakterier. Hittills har man i internationella studier sett viss effekt på IBS av det.
– Men det finns inga jämförande studier som jämför olika preparat, så vi vet inte idag vilka probiotika som är bäst och för vilka typer av IBS.
Text: Inna Sevelius