Forskningen om oklara mag- och tarmsymtom har pågått knappt ett sekel. Förklaringarna har skiftat med tillkomsten av nya undersökningsmetoder som ger ny kunskap. Mest spännande just nu är sambanden mellan tarmflora och tarmsymtom, säger Susanna Walter, som forskat om IBS i femton år.

Det finns inget objektivt test som kan påvisa IBS, utan diagnosen bygger på patientens symtom: magont, diarréer och förstoppning. Susanna Walters intresse för oklara magtarmsymtom började redan efter AT-tjänstgöringen.

– Jag blev fascinerad av varför patienterna har ont trots att endoskopifynden är normala och ville förstå vad som ligger bakom symtomen. Det ville ju patienterna också, säger Susanna Walter, specialistläkare i gastroenterologi vid universitetssjukhuset i Linköping och docent vid Linköpings universitet.

Hon disputerade år 2006 på en avhandling om IBS och har fortsatt att forska om tillståndet sedan dess.

Från hysteri till tarm-hjärna-axel

Psykiska symtom vid tarmbesvär har läkare noterat sedan sekelskiftet 1900, då symtomen ansågs bero på hysteri. Fram till 1960-talet tänkte man sig enbart psykologiska orsaker, men då upptäckte man genom tryckmätningar i tarmen att en faktor i sjukdomen är en störning i tarmens motilitet. På 1970-talet avgränsades diagnosen tydligare när endoskopi gav möjligheten att se in i tarmen. Tarmslemhinnan såg normal ut, men patienterna kände smärta när man sprutade in luft i tarmen, så att tarmväggen tänjdes ut.

– IBS-patienterna hade en lägre smärttröskel än personer som inte har IBS. I dag vet vi att det inte gäller alla IBS-patienter, men en del, säger Susanna Walter.

Kopplingen till stress är känd sedan 1940-talet, men förklaringen av sambandet har skiftat genom åren. I perioder har man trott att tarmsymtomen orsakar stress, i andra perioder tvärtom att stress orsakar tarmsymtomen.

– I dag vet vi att båda hållen gäller: hjärnan och tarmen påverkar varandra i ett ömsesidigt komplext samspel, genom det som kallas tarm-hjärna-axeln, säger Susanna Walter.

Avvikelser i tarm-hjärna-axelns funktion

På 2000-talet kom så en ny hjärnavbildningsteknik, fMRI, funktionell magnetresonanstomografi, som möjliggör undersökning av hjärnans funktion. Patienten ligger då i en magnetkamera som mäter förändringar i syrehalten i hjärnans olika delar, vilket avspeglar pågående hjärnaktivitet. Man kan till exempel blåsa upp en ballong i tarmen och ser hur hjärnan reagerar på det.

– På så sätt kan vi ringa in vilka delar i hjärnan som hör till tarm-hjärna-axeln. Hypotesen är att IBS beror på avvikande interaktioner i den axeln, säger Susanna Walter.

Begreppet tarm-hjärna-axeln syftar på att tarmens bakterieflora antas påverka hjärnans funktioner. Hypotesen är att tarmfloran kan producera ämnen som aktiverar immunsystemet, så att tarmen börjar släppa in dessa ämnen och bakteriekomponenter i tarmslemhinnan. Där aktiveras nervceller som signalerar smärta. Patienten får magont. Eller så kommer ämnena in i blodet och förs via blodomloppet till hjärnan som skapar en stressreaktion. Stressen kan i sin tur påverka tarmens motilitet, som påverkar bakteriesammansättningen och så vidare. Kedjereaktionen antas även gå i motsatt riktning: ångest och smärta påverkar tarmens barriärfunktion så att genomsläppligheten ökar – och så fortsätter kretsloppet igen.

Dieten påverkar tarmsymtomen

På 2010-talet har IBS-forskningen förgrenat sig i många olika delområden. En gren handlar om hur den mat vi äter påverkar tarmfloran och därmed tarmsymtomen.

– Vi känner inte till mekanismerna i detalj än, men vi vet att FODMAP kan fungera för många IBS-patienter. Det är en kostbehandling där man utesluter vissa sockerarter, som för en del är svåra att bryta ned, för att därefter prova ut ett livsmedel i taget. Det är nämligen inte säkert att patienten är känslig för alla livsmedel, säger Susanna Walter.

Från djurstudier på möss vet man att ändrad tarmflora förändrar djurens stressnivå. Än har man inte kunnat bevisa att det gäller även för IBS-patienter, men det finns studier som tyder på att tarmflorans sammansättning spelar roll för symtomen.

Genetik och tidig stress spelar en viss roll

Ärftlighetens betydelse är ett annat forskningsområde. Genetiska faktorer förklarar inte all IBS men en mindre del.

– Det har till exempel precis kommit en ny studie som visar att en viss genvariation, så kallad polymorfism, är kopplad till långsammare tarmpassage, vilket ökar risken för IBS med i huvudsak förstoppning, säger Susanna Walter.

Från djurstudier vet vi att nervsystemets utveckling påverkas av tidig stress och trauman. Tidig stress ökar också känsligheten för smärta och leder till ökad uppmärksamhet på kroppens signaler.

– IBS-patienter rapporterar ofta tidiga svårigheter i livet. Epidemiologiska studier av IBS-patienter med ångest och/eller depression, visar att hälften debuterar med ångestsymtom, hälften med tarmsymtom, säger Susanna Walter.

Vilka fynd är mest intressanta hittills?

– Det är omöjligt att svara på, det finns så många inriktningar. All forskning bygger ju på tidigare fynd. Men jag skulle säga att det inte finns något enskilt stort genombrott som skulle ha förändrat hela fältet, utan det handlar om små pusselbitar som långsamt ökar kunskapen.

Vad är mest intressant just nu?

– Vi vet att tarmfloran har betydelse vid autism, Parkinsons sjukdom och depression. Om vi kan hitta något mer specifikt om IBS så skulle vi kunna behandla sjukdomen genom att förändra tarmfloran.

Vad har ni undersökt i din forskargrupp?

– Det senaste är en studie där vi undersöker tarm-hjärna-axelns alla nivåer: bakteriefloran, tarmens genomsläpplighet, immunologiska faktorer och med magnetkamera även hjärnaktivering- och struktur samt signalsubstanser i relevanta områden. Målet är att få ökad kunskap om hur alla dessa faktorer hänger ihop med varandra, men även med patienternas symtom, för att vi ska kunna utveckla bättre behandling.

Text: Inna Sevelius