Västvärldens dolda epidemi
Autoimmuna sjukdomar ökar kraftigt i västvärlden. Vad det beror på vet ingen säkert men teorierna är många. Är det miljöfaktorer som rökning, skräpmat och stress eller ärftliga faktorer som vi inte råder över? Den gåtan tror forskningen sig snart kunna lösa.
Diagnoser som Crohns, ulcerös kolit, celiaki (glutenintolerans), reumatism, psoriasis, diabetes typ 1 och multipel skleros (MS) är bara några exempel på över 80 sjukdomar som alla är autoimmuna. En grupp sjukdomar som ökar i hela världen men klart mest i väst.
– Det är en dold epidemi. Autoimmuna sjukdomar kommer drabba 10 procent av befolkningen i västvärlden inom ett par år. För den som inte är insatt är det svårt att se eftersom sjukdomarna är så olika, säger Klas Sjöberg, universitetslektor och docent i gastroenterologisk forskning och undervisning vid Lunds universitet.
Autoimmun sjukdom kan förklaras med ett överaktivt immunsystem. Hos en frisk person skyddar immunsystemet kroppen från bakterier, virus och mikroorganismer genom att skapa antikroppar som angriper dem. Hos en sjuk skapar immunförsvaret också antikroppar, men något går fel och gör att de istället angriper och förstör kroppens friska vävnad. Det kan vara organ, körtlar eller delar av kroppens system som drabbas och beroende på vilken del ger det olika sjukdomar.
Kvinnor drabbas betydligt oftare och står för 75-80 procent av sjukdomsfallen. Statistik visar att ju högre bruttonationalprodukt (BNP) ett land har desto mer autoimmuna sjukdomar finns det. Varför vissa människor drabbas vet ingen säkert. Teorierna är många och det pågår mycket forskning på området, bland annat om att autoimmunitet ligger i generna.
– Ärftlighet spelar roll. Man har hittat mer än 200 gener som kan kopplas till inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Samma gener kan ses hos en mängd andra autoimmuna sjukdomar, säger Klas Sjöberg.
Förutom arv verkar miljö ha stor betydelse. Något som talar för det är att människor som flyttar hit från andra delar av världen, visat sig bli lika sjuka som oss västerlänningar. Det är bevisat att rökning ökar risken för att utveckla autoimmun sjukdom och forskarna är nästan säkra på att brist av D-vitamin påverkar.
– Vi solar inte som förr. Idag sitter vi inne på kontor 51 veckor om året och sedan åker vi utomlands sista veckan och bränner oss. Vi tror att det är hälsosamt men ett jämnare solljus är bättre för oss, säger Klas Sjöberg.
Sedan finns hygienteorin. Den föreslår att dagens goda hygien gör att vi lever så rent att immunförsvaret inte har något att göra. Att i brist på infektioner och andra yttre fiender vänder sig antikropparna mot kroppens egna celler.
Även kostens påverkan är omdiskuterad. På gruppnivå visar nämligen forskning att nyttig kost med mycket antioxidanter och omega-3 kan minska risken och symptomen av autoimmun sjukdom. Likaså kan skräpmat och mycket socker öka den.
– Jag har haft patienter som blivit friska från IBD med hjälp av medelhavskost, medan det inte hjälpt för andra. Det är viktigt att komma ihåg att vi som individer är olika känsliga. Om skräpmat automatiskt skulle ge autoimmuna sjukdomar skulle ju alla i USA vara sjuka, säger Klas Sjöberg.
Maten i västvärlden blir överlag både mer onyttig och mindre nyttig – samtidigt. Genom ökade mängder socker, salt, e-ämnen och andra tillsatser samt minskande av viktiga mineraler och näringsämnen påverkar den våra kroppar på olika sätt. Till exempel har skräpmat visat sig öka genomsläppligheten i tarmen. Det forskas även mycket om tarmflorans roll.
– Man har bland annat kunnat se viss positiv effekt med tillskott av probiotika, säger Klas Sjöberg.
Många menar även att stress har sin del i spelet.
– Genom att aktivera immunförsvaret påverkar stress olika människor olika mycket. Det påverkar vår hunger och livsstil, säger Klas Sjöberg.
Ett icke-fungerande immunsystem riskerar att angripa fel vävnad fler gånger. Därför löper personer med en autoimmun sjukdom större risk att drabbas utav fler. Det är till exempel vanligt att personer med IBD också får sköldkörtelsjukdom eller psoriasis.
Varför vet forskarna inte säkert, kanske ligger svaret i magen och hudens gemensamma nämnare – utsatthet för yttre påfrestningar.
– Under en livstid stoppar vi i oss mat motsvarande en full tågvagn, cirka 40-50 ton. Tänk bara hur mycket den påverkar oss. Huden är vårt yttersta skydd mot omvärlden. Det kan därför vara logiskt att de hör ihop, säger Klas Sjöberg.
Autoimmuna sjukdomar går oftast inte att bota. Däremot finns bra läkemedel som kan dämpa det överaktiva immunsystemet och symptomen det ger. Internationellt sett är Sverige bra på vård av kroniska autoimmuna sjukdomar men för att bli ännu bättre behövs mer kunskap. Vi behöver ta reda på vad som egentligen gör oss sjuka. Arv, miljö eller både och?
– Jag tror att vi kommer att lösa den här gåtan inom 10 år. När sambanden av olika faktorer blir tydligare för oss kommer vården av autoimmuna sjukdomar att förändras, avslutar Klas Sjöberg.
Text: Malin Pettersson