Sammansättningen av olika bakterier i tarmen förändras över tid hos patienter med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Förändringarna är mycket större än hos friska personer och större än man tidigare känt till.

Cirka en procent av svenskarna har en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Crohns sjukdom och ulcerös kolit har många likheter, men ulcerös kolit uppträder enbart i änd- och tjocktarm medan Crohns sjukdom kan drabba hela tarmsystemet från mun till ändtarm. Inflammationen leder till blödningar, diarréer och slembildningar, ibland även buksmärtor. I svåra fall kan sjukdomen vara invalidiserande för den som är sjuk, med en ständig oro att inte hinna till en toalett i tid och minskat socialt umgänge. Orsaken till sjukdomarna är okänd. Det finns inte heller någon botande behandling, utan inflammationen dämpas vid behov med läkemedel.

Vi har tio gånger fler bakterier i tarmen än vi har celler i hela kroppen. En del av bakterierna är nyttiga för oss. De kan till exempel producera energi till tarmväggens celler eller hjälpa immunförsvaret. De kroniska inflammatoriska tarmsjukdomarna har olika avvikelser i bakteriefloran i tarmen. Mest avvikande är bakteriesammansättningen vid Crohns sjukdom i tunntarmen.

– I tidigare studier har man undersökt patienternas bakterieflora vid ett tillfälle. Nu har vi för första gången tagit flera prover och kunnat följa förändringarna under två års tid, säger Jonas Halfvarson, specialistläkare och docent i gastroenterologi vid Örebro universitetssjukhus.

Stora förändringar över tid

128 vuxna kvinnor och män deltog i studien. 49 personer hade Crohns sjukdom, 60 hade ulcerös kolit, 10 personer hade mikroskopisk kolit och 9 var friska kontroller. Var tredje månad undersöktes bakteriefloran i avföringsprov. Resultaten visar att de friska kontrollerna hade vissa mindre förändringar över tid, medan patienternas tarmflora varierade mycket mer.

– De största förändringarna såg vi hos de patienter som har Crohns sjukdom i tunntarmen. De kan periodvis ha närmast normal tarmflora men saknar periodvis helt vissa ”goda” bakterier, säger Jonas Halfvarson.

Orsaken till variationen över tid är okänd, men forskarna kunde se att förändringarna inte enbart var kopplade till graden av inflammation. Däremot såg man att de patienter som behandlades med kortison på grund av försämring, hade större variationer.

– Förändringarna kan alltså delvis bero på medicineringen vid sjukdomsskov, men vi är inte säkra på orsakssambandet. Kanske bidrar även försämringen i sig till instabiliteten i bakteriesammansättningen. Och med provtagning var tredje månad missar vi ju många förändringar som sker mellan proven, så för att kunna veta bättre, borde vi göra tätare undersökningar, säger Jonas Halfvarson.

Bättre diagnostik och behandling

Forskarna vet i nuläget inte vilken betydelse det har att patienternas tarmflora förändras så mycket över tid.

– Men om det skulle visa sig att det är av värde att ha en stabil tarmflora, så skulle vi kanske kunna fånga upp patienterna när deras flora håller sig inom ramarna för en frisk bakterieflora och till exempel ge dem tillskott av goda bakterier, probiotika, för att förhindra negativa förändringar, säger Jonas Halfvarson.

Ett annat mål är bättre metoder för att diagnostisera sjukdomarna.

– Med undersökningar av tarmfloran skulle vi kanske kunna identifiera de patienter med magsymtom som har ökad risk att utveckla inflammatorisk tarmsjukdom. I dag kan det ta lång tid att få sin diagnos, ibland flera år. Och vi har inget specifikt test att tillgå, säger Jonas Halfvarson.

Flera studier av bakterieflorans roll vid inflammatoriska tarmsjukdomar pågår, bland annat hur den ser ut vid insjuknandet och hur den påverkas av olika behandlingar.

Text: Inna Sevelius