
Tarmen påverkar mycket mer än vad vi tror
Ångest, glädje, ilska och sorg. De flesta har nog haft ”magkänslor” som kunnat förknippas med olika upplevelser. I det svenska språket finns uttryck som ”fjärilar i magen” och många har följt intuitionen i stunder när stora beslut legat i fokus.
Men trots kopplingen mellan dessa känslomässiga upplevelser och uttryck om magen i vårt dagliga språk, är det nog inte alla som har tänkt på att det faktiskt kan ligga en vetenskaplig sanning i detta. Under de senaste åren har mycket forskning genomförts som kunnat understödja en kommunikation mellan hjärnan, tarmen och tarmfloran.
Emeran Meyer, gastroenterolog och professor vid University of California i Los Angeles, är en av dem som forskar inom området. I den amerikanska tidskriften Psycology Today beskriver han övergripande hur hjärnan och tarmen hänger ihop.
– I stora drag kan man säga att när vi upplever en känsla så skickar hjärnan signaler till tarmen. Tarmen reagerar då på hjärnans meddelande genom att ”spegla” varje känsla den känner av.
Kommunikationen som Meyer beskriver påminner mycket om situationen när våra ansiktsmuskler svarar på känslor genom att ge upphov till ett visst karakteristiskt ansiktsuttyck.
– Skillnaden är att vi kan ju utifrån se och avläsa ansiktsuttryck, men vi är inte medvetna om de känslokopplade aktiviteter som uppstår i tarmen, menar han.
Meyer berättar också att dialogen även sker i omvänd riktning – t.ex. när vi äter, sover eller när vi är hungriga. Då skickas signaler från tarmen upp till hjärnan. Loopen som signalerna skickas genom har forskare döpt till ”the gut-brain axis” (på svenska: tarm-hjärna-axeln). Den involverar ett stort och komplext nätverk med alltifrån nervceller till immunceller, molekyler och bakterier.
– Om tarmen vore en pump, t.ex. som hjärtat, så skulle denna process för forskare vara relativ enkel att överblicka. Men tarmen är unik: Den har en yta lika stor som en fotbollsplan och en enorm mängd olika avkänningsfunktioner. Utöver detta fungerar den som fasad för allt som vi får i oss via maten samt agerar också bostad för uppåt över 100 triljoner mikroorganismer.
– Bakterier och annat som i sin tur avger en gigantisk mängd information som kroppen måste hantera.
Det kan låta invecklat och i stunden är forskare världen över faktiskt bara i början av att förstå hur processen inkluderande mikroorganismerna och maten vi äter influerar hjärna-tarm-dialogen och påverkar våra känslor och mentala tillstånd.
Ted Dinan, professor vid University College Cork, har lagt mycket av sitt fokus på forskningsfältet. I en intervju med GMFH (en del av European Society for Neurogastroenterology & Motility, ESNM) berättar han att tarmfloran ger intryck av att spela en väsentlig roll i att reglera vårt svar på stress.
– Vi ser mer och mer att behandlingar som riktar sig mot tarmfloran kan vara av betydelse för att behandla stressrelaterade sjukdomar som t.ex. IBS, ångestsjukdomar och möjligen även depression. I flera av dessa tillstånd verkar det som att tarmfloran hos i alla fall vissa individer är avvikande.
– Nästan ännu mer fascinerande är att när vi tagit tarmflora från deprimerade individer och transplanterat över till en djurmodell, så har djurmodellen utvecklat vissa deprimerade karaktärsdrag.
Dinan säger också att andra hjärnrelaterade funktionsnedsättningar som t.ex. Parkinsons sjukdom och autism ser ut att börja i tarmen.
– Vid Parkinsons har vi kunnat se att ett toxin, dvs giftigt ämne, sprids från tarmen upp till hjärnan vilket verkar ge upphov till de karakteristiska förändringar som ses hos patienter med sjukdomen. En del studier har även kopplat autism till en avvikande tarmflora, berättar han.
Hjärnan tycks med andra ord arbeta i nära relation till tarmen och kanske har det faktum att tarmfloran engagerar så många av oss, bidragit till att vi skruvat upp förväntningarna på vilka problem eller tillstånd som går att lösa? Vem vet. Hoppet finns i alla fall där och ”magkänslor” får med denna forskning en helt ny innebörd.
Även om mycket finns kvar att undersöka så ligger insikten till denna komplexa koppling mellan hjärnan och tarmen grund till framtida förståelse för vår psykiska hälsa.
Text: Linn Inganäs