Maten och magen – vad säger forskningen om kostråd vid IBS?
”Efter att ha jobbat med detta i 13 år kan jag inte säga ett enda livsmedel som funkar för alla IBS-patienter. Inte ens ljummet vatten… ”
Så säger Stine Størsrud som är forskare inom IBS och leg. dietist och med.dr. vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Även om det inte finns specifika kostråd som passar alla med IBS, så fungerar det bra för de allra flesta att vara försiktiga med fett och försöka sprida fiberintaget under dagen.
Sambanden mellan mat och symtom är tydliga och många med IBS upplever att problemen utlöses av vissa livsmedel. Fet mat och mejeriprodukter toppar listan, följda av kolhydratrika livsmedel som linser, bönor, mjöl och frukter som äpplen, plommon, päron och bananer.
– Att äta små måltider ofta hellre än stora måltider sällan passar den med IBS. Forskningen visar nämligen att besvären vanligen förvärras av att äta mycket på en gång. Lika viktigt kan det vara att röra på sig, säger Stine Størsrud.
VARFÖR FÅR VI DÅ IBS?
Även om det inte är klarlagt så spelar generna troligen en viktig roll för uppkomsten av IBS. Det finns även rön som tyder på att negativa händelser tidigt i livet kan vara bidragande faktorer.
Hos IBS-patienter kommunicerar hjärnan med magen på ett annat sätt. Signalen att behöva gå på toaletten och tömma tarmen är exempelvis starkare hos många med IBS. Det kan till och med kännas som att maten rinner rakt igenom kroppen. Många har också en mycket känslig tarm som påverkas negativt av både stress och fet mat.
Gaser i magen är ett vanligt problem eftersom gaserna rör sig på ett annorlunda sätt hos den med IBS. För många är detta det jobbigaste av allt. Därför kan det vara viktigt att minska mängden gasbildande livsmedel som baljväxter, lök, kål, fiber och att utesluta kolsyra, sötningsmedel och tuggummi.
– Det är vanligt att gå upp flera storlekar och misstas för att vara gravid. Dessutom kan det göra väldigt ont. Jag brukar faktiskt prata ”fistekniker” med mina patienter, säger Stine Størsrud.
KOLHYDRATERNAS BETYDELSE
FODMAP står för Fermenterbara, Oligo- Di- och Monosackarider och Polyoler (sockeralkoholer). Behandlingen, som ursprungligen kommer från Australien, går ut på att under en period utesluta kolhydrater som kroppen har svårt att absorbera. Det är dessa som orsakar jäsning och gaser när de når tjocktarmen. Enligt flera studier ger behandlingen en snabb och märkbar förbättring av IBS-symtomen. Men FODMAP innebär inte bara fördelar.
– Att äta en strikt FODMAP-reducerad kost ökar inte bara risken för ett dåligt energi- och näringsintag. Den kan också påverka IBS-patientens sociala liv, matglädje och andra viktiga aspekter kring maten och ätandet, påpekar Stine Størsrud.
Kolhydrater uppmärksammas även i en brittisk sammanfattning av flera studier som visar att IBS-patienter bör minska intaget av fibrer från spannmål till fördel för fibrer från exempelvis grönsaker, frukt och havre. Lika viktigt, enligt sammanfattningen, är en hälsosam livsstil och kosthållning samt att vid behov minska mängden laktos.
PROBIOTIKA KAN LINDRA
Probiotika är kost med levande bakteriekultur med avsikten att stärka immunförsvar och tarmflora. Även om det finns bevis för viss effekt av probiotika handlar det snarare om en lindringseffekt än något som botar IBS, anser Stine Størsrud.
– Det är omöjligt att säga vilken bakterie och probiotika som passar vilken mage, utan man måste prova sig fram.
Hon påpekar att det inte bara handlar om vad man äter, utan också om hur och när.
– Måltidens inramning är viktig och det är inte ovanligt att många med IBS berättar om hur mycket bättre de blivit under semestern. Det är lätt att tolka det som att kosten på semestermålet var den optimala. Men under ledigheten kopplar många av från vardagens stress och krav och lyssnar bättre på kroppens signaler. Kanske är detta det viktigaste rådet. Kroppen vet bäst!
NYTTAN AV FIBRER VID IBS
Sambandet mellan tarmflora, mikroorganismer och hälsa uppmärksammas allt mer av forskningen. Förutom att tarmfloran har en viktig roll i matsmältningen, så trimmar den immunförsvaret och påverkar beteende och hälsa. Fibrernas betydelse för vår tarmhälsa är något som Susanne Wolff, doktor i Human Nutrition och scientific advisor på Nestlé Health Science, studerat. Fibrer är bra för kroppen, men för IBS-patienten finns det vissa som fungerar bättre än andra. Vissa fibrer har en prebiotisk effekt. Prebiotika är komplexa kolhydrater som inte bryts ned av kroppens matsmältningsenzymer utan når tjocktarmen i intakt form. Där fungerar de som föda åt probiotiska bakterier och stimulerar deras tillväxt, vilket i sin tur leder till ett sänkt pH-värde i tarmen. Ett exempel är på en sådan kolhydrat är guargummi som utvinns ur bönorna på guarplantan.
– Guargummi kan omvandas till fibrer med särskilda hälsoeffekter vid symtom och sjukdomar i mage och tarm, säger Susanne Wolff.
Fibret kallas PHGG (Partiellt Hydrolyserat Guargummi) och kan tillsättas kosten i form av ett pulver. Det bidrar till en långsam jäsningsprocess, som leder till mindre gasbildning, uppsvullnad och obehag jämfört med andra fibrer. Tarmens slemhinna får ett bättre skydd vilket är viktigt för patienter med diarré eller förstoppning och möjligen även reflux.
Många forskare menar att tarmfloran kan ses som ett eget organ och att få saker påverkar oss mer än sammansättningen och variationen mellan de olika bakteriestammarna.
– Rätt tarmflora är avgörande för hälsan och har stor inverkan på både maghälsan och mag-tarmsjukdomar, säger Susanne Wolff. Dina mikroorganismer är unika.
Text: Eva Reftmark