Nyheter

Svenskar bidrar till framtidens behandlingar

Ett gemensamt projekt mellan landsting och läkemedelsföretag ska ge människor med IBD-diagnos en bättre behandling. Genom att sammanställa data från 60 000 svenskar, om deras läkemedelsanvändning och behandling, och hur den fungerar, ska vårdens kvalitet förbättras.

Det finns riktlinjer att gå efter och behandlingstrappor som anger i vilket stadium olika läkemedel ska sättas in. Läkaren på kliniken har oftast bra koll på sina patienter, men hur det ser ut i ett större befolkningsperspektiv var ganska okänt innan projektets kartläggning.

– Både vi och läkemedelsföretagen trodde att vi hade koll, men det visade sig att vi egentligen visste väldigt lite om hur patienterna i realiteten behandlades, säger Magnus Thyberg, läkemedelschef inom Stockholms läns landsting, SLL.

Därför behövdes en gemensam bild för att få svar på frågor som hur många som har sjukdomen IBD, hur länge de har haft den, hur lång tid det tar innan de får en försämring, hur de behandlas och följs upp av sjukvården.

– Till stor del gjorde vi detta för att det ska bli bättre för de som har sjukdomen. Vi såg bland annat att vi inte följde de moderna behandlingsriktlinjerna och behandlingstrapporna fullt ut, som vi sagt att vi ska följa, säger Magnus Thyberg.

Som ett resultat av undersökningen ändrades landstingets kommunikation till läkarna, samt vidareutbildningen av läkarna, för att bättre följa riktlinjerna.

– Vi håller också på att sätta upp ett antal kvalitetsindikatorer som vi ska följa kontinuerligt för att säkerställa en bra kvalitet i vården. Syftet är dels att försöka förhindra att patienterna hamnar i skov, men också att behandlingen ska vara så effektiv som möjligt när man hamnar i skov.

Undersökningen gjordes genom analyser av olika register som innehåller vård- och journaldata, bland annat över alla besök i vården samt uthämtade läkemedel. Tillsammans med SLL deltog även Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Region Östergötland, samt läkemedelsföretagen Abbvie, MSD och Takeda, som också betalade för undersökningen.

– Förbättringarna som projektet har gett upphov till, samt arbetet med kvalitetsindikatorerna, görs i samarbete mellan regionerna och läkarna, samt företagen, säger Magnus Thyberg.

SLL började arbeta med detta för flera år sedan berättar Magnus Thyberg.

– Vi behövde utveckla hur vi arbetade med företagen för att förbättra kvaliteten. Våra medicinska experter beslutade vilka projekt som var intressanta och vi började med IBD.

Peter Eneroth är intressepolitisk ombudsman på Mag- och tarmförbundet. Han tycker att samarbeten som detta är bra, så länge det gynnar de som har sjukdomen.

– Det finns mycket kloka saker i projektet, som generellt är väldigt värdefulla för våra medlemmar. Det visar betydelsen av att vården systematiskt börjar registrera olika indikatorer, för att säkerställa vårdens kvalitet.

Han förvånas bland annat av att det är få personer som når hela vägen fram i behandlingstrappan.

– Det är lite uppseendeväckande, men TNF-alfa-hämmare, som är sista steget, utnyttjas väldigt lite. I genomsnitt tar det runt 245 dagar innan underhållsbehandling med TNF-alfa-hämmare inleds i Stockholm. Och det är bara runt fem procent av patienterna som får TNF-hämmare.

– Det uppfattar jag som att denna behandlingsmöjlighet är underutnyttjad, och det är konstigt eftersom de läkemedlen ska sättas in tidigt för att få bästa effekten.

Från Mag- och tarmförbundets sida kommer arbetet framöver att inriktas på att arbeta mot alla landsting och regioner för att införa kvalitetsindikatorer i hela landet, och att arbetet systematiseras.

– Och vi ska fortsätta att fråga läkarna om alla stegen i behandlingstrappan används, eller om det finns något motstånd inom professionen att använda exempelvis TNF-alfa-hämmarna, säger Peter Eneroth.

 

Rapporten från projektet presenterades under Gastrodagarna i Visby den 12 maj.

Text: Fredrik Hed