Nyheter

Regeringen storsatsar på bättre vård

Åttio procent av sjukvårdsbudgeten går till vård av personer med kroniska sjukdomar, samtidigt som systemet är anpassat efter personer som besöker sjukvården väldigt sällan. Från flera håll anser man att pengarna skulle kunna användas mer effektivt och borde kunna garantera en högre kvalitet och patientsäkerhet – och inte minst bidra till en högre livskvalitet hos personer som behöver ha en mer kontinuerlig kontakt med vården.

Regeringen har i år avsatt 150 miljoner kronor för att möta behoven hos personer med kroniska sjukdomar, bland annat genom att skapa en större delaktighet, bättre kontinuitet och fungerande vårdkedjor. Arbetet görs i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen. Mag- och tarmförbundet har pratat med sjukvårdsminister Gabriel Wikström som vill skapa en bättre vård, bland annat genom att utgå mer ifrån patientperspektivet. När man utgår ifrån individens behov och prioriterar effektivitet och kontinuitet ökar även tryggheten och patientsäkerheten, menar han.

– Sjukvården är anpassad efter sällanbesökare som till exempel har halsfluss eller har brutit ett ben, men systemet klarar inte att möta de som har en livslång relation till sjukvården, säger Gabriel Wikström. Satsningen handlar mycket om att ändra förhållningssätt och att ställa om till att möta dem som har mer komplexa problem – det gynnar alla.

EN GLOBAL UTMANING

Antalet människor med kroniska sjukdomar ökar globalt sett. Belastningen på sjukvården är hög och i alla utvecklade länder står man inför samma utmaningar.

– Vi behöver hitta nya metoder och jobba mer preventivt. Många sjukdomar skulle kunna förhindras eller lindras om patienten får en större delaktighet. Blir man bemött på rätt sätt ökar acceptansen för att man faktiskt kan göra mycket själv för att förebygga och lindra en kronisk sjukdom.

Gabriel Wikström hoppas att satsningarna kommer att mynna ut i nya arbetssätt och en hälso- och sjukvård som blir mer på patientens egna villkor. Patientinflytandet ska bli större när man till exempel utformar nationella riktlinjer och vårdprogram.

– Det är viktigt att man hela tiden reflekterar kring hur man arbetar i vardagen och gemensamt hittar strategier och lösningar för att komma framåt och förbättra vården. Här är dialogen med patient- och brukarföreningar mycket värdefull.

Gabriel Wikström menar att det finns två huvudtyper av patienter med kronisk sjukdom: De aktiva och pålästa som deltar i patientföreningar och vill ha en individuellt anpassad vård – och de som tar en mer passiv roll och inte är lika vetgiriga. I den personcentrerade vården har man ofta bilden av att den enskilde måste ta ett stort ansvar för sin vård och själv hålla koll på detaljerna.

– Det handlar mer om att möta personer på rätt sätt, förtydligar Gabriel Wikström.

Många är nöjda men hade helst sett att vården hade ett bredare perspektiv och inkluderade hela livspusslet. Även för den gruppen skulle man kunna höja kvaliteten både vad gäller den medicinska vården och den upplevda vårdkvaliteten. Att till exempel samordna vårdinsatser är både tidseffektivt och kostnadseffektivt – för alla.

 

Text: Kajsa Asp Jonson Foto: Ann-Sofi Rosenkvist