De betydelsefulla bakterierna i våra tarmar uppmärksammas alltmer av forskarvärlden. Tarmfloran har visat sig ha kopplingar till exempelvis både övervikt, stroke och Crohns sjukdom. 

Den första duschen av bakterier får vi vid födseln i samband med passagen genom förlossningskanalen. Därmed är den allra första byggstenen i tarmfloran på plats. I vuxen ålder utgörs uppskattningsvis två kilo av kroppsvikten av bakterier och andra mikroorganismer som med ett gemensamt namn kallas mikrobiota. Många forskare menar att mikrobiotan kan ses som ett eget organ och att få saker påverkar oss mer än sammansättningen och variationen mellan de olika bakteriestammarna.

– Vi har faktiskt tio gånger fler bakterier än celler i kroppen och hundra gånger fler bakteriella gener än mänskliga gener, säger professor Paul O’Toole vid University of Cork på Irland. Professor Paul O’Toole forskar inom området mikrobiota och höll för en tid sedan ett seminarium i ämnet i Stockholm.

– Än så länge vet vi ganska lite om bakteriernas funktion och egenskaper men vi vet att de gör mycket nytta i tarmen.

KOSTEN HAR BETYDELSE – OCH DIN BOSTADSORT

Bakterierna tackar nämligen för maten som vi stoppar i oss med att utföra några gentjänster. Några bildar till exempel antibiotikaliknande substanser som tar kål på andra, mindre önskvärda bakterier. Men de kan å andra sidan också orsaka sjukdom. Vid studier av biopsier från personer med Crohns sjukdom har forskarna funnit en störning i den mikrobiska balansen. Rönen kan komma att leda fram till nya behandlingsmetoder.

En varierad kost ger en mer diversifierad mikrobiota, även hos friska, och skillnaderna är därför stora mellan olika individer och nationaliteter. Mikrobiotan är relativt stabil genom livet men förändras gradvis i ålderdomen. Speciellt tydligt blir effekten hos äldre, då många radikalt ändrar sina matvanor vid inflyttning till äldreboenden och därför kan få en mindre varierad mikrobiota. Även äldre som bor hemma men som äter en ensidig kost kan få en bakterieflora som påminner om den hos personer på många äldreboenden.

– Jag tror definitivt att framtidens läkarbesök kommer att omfatta en årlig kontroll av mikrobiotan, säger professor Paul O’Toole.

Hur kan vi då påverka mikrobiotans känsliga ekosystem? En bra sammansatt kost med fibrer, frukt och grönsaker är viktig och det enklaste sättet att upprätthålla en bra bakterieflora i mag-tarmkanalen. En mer avancerad metod är så kallad Fecal Microbiota Transplantation (FMT), det vill säga transfusion med avföring från lämplig donator i syfte att överföra friska bakterier till en person som är i behov av behandling. I USA finns banker med avföringsprover som donerats av frivilliga. Framöver kan FMT komma att bli en viktig hälsoåtgärd.

Mikrobiotaforskningen försöker klarlägga hur de många olika bakteriearterna inverkar på vår hälsa och hur vi själva kan påverka dem, eller som professor O’Toole sammanfattar:

– Mikrobiotan kan jämföras med djuren på ett zoo där alla behöver utfodras på lite olika sätt.

Text: Eva Reftmark