Lars Engstrand är professorn som forskar om bakterieflorans roll vid hälsa och sjukdom. 

– Vi kan inte leva utan att interagera med bakterier så självklart är dessa viktiga för vår hälsa, menar han.

Det var för drygt 30 år sedan som han startade sin forskarkarriär med att studera den då nyupptäckta magsårsbakterien Helicobacter pylori.

– Det var på den tiden svårt att övertyga kollegor inom mag- och tarmforskningen om dess betydelse för uppkomst av magsår och som riskfaktor för att utveckla magcancer.

– Idag vet vi hur det gick; bakteriens upptäckare har fått Nobelpriset och intresset för bakterier i mag-tarmkanalen har sedan dess ökat för varje år.

Nyföddas bakterieflora betydelsefull

Till ett av de mer heta forskningsområdena just nu, hör den tidiga etableringen av bakteriefloran hos nyfödda och barn. Ett flertal studier visar nämligen att den bakterieflora vi får med oss efter förlossningen och under de första levnadsåren, har betydelse för vår hälsa senare i livet.

– Det är absolut intressant. Kan vi identifiera vilka bakterier som är bra för oss under den tiden, så kan vi också påbörja försök att justera en eventuellt störd bakterieflora och på så vis kanske även tillföra dessa ¨snälla¨ bakterier.

Mångfald kopplad till god hälsa

Många vetenskapliga studier kan idag klart visa att en stor mångfald av bakterier i tarmen är kopplad till en god hälsa och att man vid en minskad mångfald ofta ser inflammatoriska förändringar i tarmen. I dessa fall finns det möjlighet att identifiera vissa bakteriearter som är associerade med mer eller mindre inflammation.

– De här bakterierna är förstås högintressanta att studera vidare. För att klara detta måste man dock kunna odla fram bakterien på en så kallad agarplatta eller i buljong, och det är faktiskt inte alltid så enkelt som man skulle kunna tro.

IBD och tarmfloran – hönan eller ägget?

Även forskningen om inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och om hur en störd bakterieflora kan kopplas till inflammation i olika organ ligger i många forskares intressesfär.

– Den stora utmaningen där ligger i att klarlägga vad som egentligen är hönan och ägget. Är en störd tarmflora orsakad av en inflammation, eller gäller det omvända?, menar Lars Engstrand.

Flera genombrott att vänta

När det kommer till den närmsta framtidens forskning tror han att vi nog kan komma att vänta oss flera större genombrott.

– Om vi till exempel kan hitta en bra diet och förstå hur vi styr tarmfloran med denna, kommer det förhoppningsvis att kunna ge en positiv effekt på en mag- och tarmsjukdom.

– Att tillföra bra bakterier till en störd tarmflora hos en IBD-patient – istället för att ge läkemedel med svåra biverkningar – är ett annat exempel på ett attraktivt alternativ.

Probiotika som behandlingsalternativ

Även inom området tarmfloran och probiotika – så kallade goda bakterier – pågår mycket forskning. Lars Engstrand anser att det är positivt att alltfler inom industrin inser att rätt utförda studier som underlag för att tillförsel av bra bakterier minskar inflammationen i en sjuk tarm, är nödvändiga för att öka tilltron till probiotika.

– Ja, och vem vet? Kanske är det i vissa fall en hel cocktail av bakterier som behövs – här vet vi inte tillräckligt i dagsläget, avslutar han.

Text: Linn Inganäs Foto: Fredrik Persson

Vill du läsa fler artiklar? Bli gärna medlem eller prenumerera på vårt medlemsmagasin Allt om mage.