Bäckenreservoar

Bäckenreservoar är en operationsmetod som innebär att man tar bort tjocktarmen och ändtarmen och istället skapar en behållare av tunntarm som läggs i lilla bäckenet – en bäckenreservoar. Reservoaren ansluts till ändtarmsöppningen. Därmed leds avföringen ut den vanliga vägen.

Vad är en bäckenreservoar?
Bäckenreservoar är en operationsmetod som innebär att man tar bort tjocktarmen och ändtarmen och istället skapar en behållare av tunntarm som läggs i lilla bäckenet – en bäckenreservoar. Reservoaren ansluts till ändtarmsöppningen. Därmed leds avföringen ut den vanliga vägen.

Operationsmetoden infördes under 1970-talet. Idag genomförs i Sverige cirka ett 100-tal bäckenreservoaroperationer per år.

Varför får man bäckenreservoar?
Att man opereras med bäckenreservoar beror oftast på att man har en av flera sjukdomar, där operationen är ett sätt att komma till rätta med sjukdomen. Andra orsaker kan vara att man fått skador på tarmen eller att man riskerar att få cancer i tjocktarmen.

Det vanligaste skälet till bäckenreservoaroperation är att man har sjukdomen ulcerös kolit. Det är en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom som leder till sår i tarmens slemhinna. De flesta som har ulcerös kolit behöver inte opereras, men om sjukdomen är svårbehandlad är operation en möjlighet. En annan sjukdom som kan leda till bäckenreservoaroperation är FAP (familjär adenomatös polypos).

Bäckenreservoaroperationen
Bäckenreservoaroperationen kan ibland göras i ett enda steg, men oftast opereras man i flera steg. Det vanliga är att tjocktarmen tas bort vid en första operation. Man gör då en tillfällig stomi – ”påse på magen”. Det innebör att en kort bit av tunntarmen förs ut genom en öppning i bukväggen, oftast till höger om naveln.

Anledning till att man gör en tillfällig stomi är att man vill ge det opererade området möjlighet att läka och kroppen möjlighet till återhämtning, särskilt om man opereras i samband med en aktiv sjukdomsperiod. Därför kan det gå mellan några månader och ett år till nästa operationstillfälle.

Nästa steg är att ta bort ändtarmen och skapa själva reservoaren av en del av tunntarmen. Man lägger då den sista delen av tunntarmen omlott, syr ihop, öppnar sedan mellan de ihopsydda tunntarmsdelarna och tillverkar på så sätt en behållare som läggs ner i lilla bäckenet. Reservoaren fästs innanför ändtarmsöppningen, där slutmuskeln sitter.

Det tredje steget är att ta bort den tillfälliga stomin, och reservoaren kan sedan börja användas.

För att bäckenreservoaren ska fungera bra krävs att slutmuskeln inte är försvagad. Därför görs alltid en noggrann värdering av slutmuskelfunktionen innan man kan ta beslut om operation.

Efter operationen
En väl fungerande bäckenreservoar brukar innebära 4-6 tarmtömningar per dag. Men precis efter operationen brukar man få gå oftare. Det kan ta några månader eller upp till ett år innan tarmen stabiliserats så att man börjar få en fastare, om än fortfarande lös, avföring.

Att bäckenreservoaropereras är en stor omställning, men efter den första anpassningsperioden upplever de allra flesta att vardagen blivit lättare efter operationen.

Behandling
Om allt fungerar som det ska anses de flesta i princip vara friska igen efter bäckenreservoaroperationen. Den som opererats på grund av FAP rekommenderas dock att fortsätta kontrollera att inte polyper utvecklas även i reservoaren.

I praktiken behöver många som opereras ändå få någon form av medicinsk behandling, exempelvis för att göra avföringen fastare eller för att behandla pouchit (inflammation i bäckenreservoaren).

Läkemedelsbehandling
Närmare hälften av alla som opereras med bäckenreservoar får vid något tillfälle inflammation i reservoaren, vilket kan leda till att man får täta trängningar av blod och slem. Inflammationen behandlas då med antibiotika.

Många tar också läkemedel för att göra avföringen fastare och minska ”bubbel” i magen. En del kan även behöva tillföra salt och vitamin B12.

Kirurgisk behandling
I enstaka fall kan inflammationen i bäckenreservoaren vara så svårbehandlad att man kan behöva göra om operationen eller göra en permanent stomi istället, men det är mycket ovanligt.

Kost
Eftersom näringsupptaget till största delen sker i tunntarmen påverkas det inte i någon större utsträckning av att man tagit bort tjocktarmen. De flesta som opereras med bäckenreservoar kan därför äta ungefär som de gjort tidigare. Andra får gaser eller lös avföring av viss mat och kan exempelvis behöva äta mindre fett. Det kan vara bra att också veta vilken sorts mat som är gasbildande eller svårsmält och vilken mat som ger fastare respektive lösare avföring. En dietist kan ge råd om kost och näring.