Nyheter

Färre opereras för inflammerad tjocktarm

De senaste femtio åren har risken att tvingas operera bort tjocktarmen vid ulcerös kolit minskat med fyrtio procent. Nya bättre läkemedel som används frikostigare kan vara en orsak. Men fallen av ulcerös kolit fortsätter att öka.

Vid ulcerös kolit blir tjocktarmens slemhinna inflammerad från ändtarmen och uppåt. Sjukdomen utvecklas i tre stadier. Vid proktit når inflammationen i ändtarmens slemhinna högst 15 centimeter upp från analöppningen, vid vänstersidig kolit upp till vänster flexur där tjocktarmen böjer av mot naveln och vid extensiv kolit har inflammationen brett ut sig ännu mer, bortom vänster flexur.

Orsaken till sjukdomen är okänd, men immunförsvaret börjar angripa vanliga tarmbakterier vilket skadar tarmslemhinnan. Symtomen är lös avföring, bråttom till toaletten och blod i avföringen. Ju mer utbredd inflammationen är, desto svårare symtom. Det finns ingen botande behandling, utan inflammationen dämpas vid behov med läkemedel.

Enligt internationella studier ökar fallen av ulcerös kolit på många håll i världen, medan ökningen planat ut i till exempel Minnesota i USA. I Sverige har man i huvudsak gjort kortare uppföljningar av sjukdomens epidemiologi.

– Vi ville därför undersöka hur sjukdomens förekomst och behandlingen förändrats under en längre period, säger Carl Eriksson, specialistläkare i medicin och doktorand vid Örebro universitet.

Han har undersökt drygt 1000 patienters medicinska journaler vid Örebro universitetssjukhus åren 1963-2010 och följt varje patient under tio års tid. Då levnadsmönstren och tillgången till sjukvård är likartade i olika delar av landet, tror han att fynden gäller även resten av landet.

Ökande antal fall

Studien visar att män oftare har extensiv sjukdom vid diagnosögonblicket än kvinnor, som oftare har proktit. Orsaken är okänd, men skulle enligt Carl Eriksson kunna handla om hormonella faktorer eller att kvinnor söker sjukvård i ett tidigare skede.

Under femtioårsperioden ökade antalet nya fall sex gånger, en ökning från 3.5/100.000 personer år 1963 till 18/100.000 personer år 2010. Orsaken till ökningen är okänd.

– Men det handlar antagligen om livsmiljön och inte genetiska förändringar, eftersom det rör sig om en så kort tid. Minskad rökning kan vara en delförklaring, eftersom vi vet att rökning skyddar mot ulcerös kolit, säger Carl Eriksson.

Sjukdomens förlopp har inte ändrat karaktär, trots nya mediciner. Ungefär en tredjedel del av dem som insjuknar med proktit utvecklar fortfarande vänstersidig kolit eller extensiv kolit efter tio år och en femtedel av dem som vid diagnosögonblicket har vänstersidig kolit utvecklar extensiv kolit.

Färre operationer

Antalet kolektomier, då man opererar bort tjocktarmen på grund av akut svår kolit, kronisk aktiv kolit eller cancer, har däremot minskat. I slutet av perioden hade risken nästan halverats och landat på 13 procent.

– Vi behöver göra fler studier för att ta reda på orsaken, men vi tror att minskningen beror på mer utbredd medicinering och bättre läkemedel. Men kanske är diagnostiken också bättre idag, liksom tillgången till specialistsjukvård. Det finns också en större medvetenhet om långtidskomplikationer av operation som lett till färre operationer, säger Carl Eriksson.

Ökad medicinering

Medicineringen vid ulcerös kolit har förändrats mycket under femtioårsperioden. Bruket av aminosalicylater, såsom Asacol och Pentasa, ökade mellan 1960- och 1980-talet. De medicinerna har få biverkningar men ger inte alltid tillräcklig effekt. Nästa steg är kortisonpreparat, som är bra vid akuta besvär, men inte fungerar som underhållsbehandling. Även bruket av kortison ökade under 1960-1980-talet. Tiopuriner, som dämpar immunförsvaret, kom i bruk i mitten av 1980-talet och har använts allt mer, liksom biologiska läkemedel, såsom anti-TNF-antikroppar som använts i ökande grad från år 2005 och framåt.

Text: Inna Sevelius, frilansjournalist