Nyheter

På framtidens sjukhus går patienten först

Nya Karolinska i Solna ska bli ett Universitetssjukhus för framtiden. Med vård i teman och stora teknologiska framsteg ska patienten få mer makt – med eget rum och egen toalett.

I november 2016 kunde de första patienterna flytta in på Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Ett toppmodernt sjukhus med uppdraget att ansvara för den högspecialiserade vården i länet. Det vill säga den mest avancerade och resurskrävande vården för de svårast sjuka och skadade.

Det nya sjukhuset är en central del i den så kallade Framtidsplanen – den största satsningen någonsin på sjukvården i Stockholm län, som till 2018 ska resultera i 16 procent mer vård.

Bygget startade 2010 och beräknas vara klart 2018. I september samma år kommer patienter vid Gastrocentrum flytta in i de nya lokalerna.

– Byggnaden där Gastrocentrum ska hamna är inte färdig. Den gamla ska rivas innan den nya byggs upp, säger Karouk Said, överläkare och biträdande verksamhetschef vid Gastrocentrum på Karolinska.

Det nya sjukhusprojektet styrs av mottot patienten alltid först och innebär ett nytt sätt att arbeta. Genom att bedriva vård i teman ska patientens samlade behov sättas i fokus. Olika enheter som mottagning, bild/funktion och operation ska få lättare att samarbeta kring patienten. Alla byggnader har planerats och placerats efter temaindelningen. Kortare avstånd ska minska förflyttning av patienter och underlätta för vårdpersonal.

Gastrocentrum (med fokus på IBD och motilitetsstörningar) kommer ingå i temat inflammation och infektion.

– Det viktigaste blir att hålla kvar patienten på avdelningen. Ett rum här är tänkt för endoskopier, säger Karouk Said och pekar på en karta över den blivande byggnaden.

– Om en patient med skov behöver operation ska kirurgen komma till avdelningen och inte tvärtom. Då behövs varken remiss eller förflyttning vilket sparar tid och ökar säkerheten för patienten, säger Karouk Said.

Vård i teman ska även underlätta kopplingen mellan forskning och den dagliga verksamheten på sjukhuset. Förhoppningsvis kommer det resultera i nya behandlingsmetoder och läkemedel. Vid Gastrocentrum ska det satsas på forskning om ärftliga sjukdomar, som tumörer i mag-tarmkanalen.

– Vi kommer även satsa mer på ovanliga gastroenterologiska sjukdomar och utbilda fler nyblivna läkare i dessa, säger Karouk Said.

En förbättring på Nya Karolinska för personer med svåra mag- och tarmsjukdomar ska bli att slippa vänta otaliga timmar på en akutmottagning. Vid behov av inläggning ska patienten istället kunna vända sig till en öppenvårdsmottagning.

Nya Karolinska kommer täcka 300 000 kvadratmeter och ha cirka 730 vårdplatser, 63 operationssalar och två helikopterplattor. Alla inneliggande patienter kommer få enbäddsrum med egen toalett och dusch, för att minska smittspridning. Även anhöriga kan övernatta på rummet. Hela sjukhuset kommer vara uppkopplat med Wi-Fi och rummen förses med smart tv-skärmar att titta och surfa på.

– Där kan patienten läsa om vad som händer på sjukhuset, titta på matsedeln eller söka information om sin sjukdom. Informationspärmarna kommer att försvinna. Vi måste kunna använda teknologin bättre i vården än vad vi gör idag, säger Karouk Said.

Till Nya Karolinska har det upphandlats medicinteknik till ett värde av 4,3 miljarder kronor. Moderna larmsystem som övervakar patienter på distans, sändare som spårar hjärtstartare och strålkanoner värda flera hundra miljoner styck för att behandla cancer.

– Nya Karolinska ska vara högteknologiskt på alla nivåer. Modern vård kräver bra teknik men det har landstinget inte förstått tidigare. Det har investerats för lite pengar och teknik har setts som en lyxprodukt, men så är det inte, säger Daniel Forslund, innovationslandstingsråd i Stockholms län.

Som det första landstingsrådet med ansvar för nytänkande i vården handlar mycket arbete om att ändra i gamla regelverk. Detta för att kunna öka livskvalitén på sjukhus för både patienter och personal.

– Idag tvingas vårdpersonal använda gammal teknik som fax och journalsystem från 90-talet. De är svåra att använda, tar tid och ger dålig arbetsmiljö. Det är inte rimligt. Ska vi kunna attrahera människor, speciellt unga, till vårdyrket måste vi ha samma standard på teknik som i övriga samhället, säger Daniel Forslund.

Sjukhuset har fått kritik för de teknikstrul som uppstod när de första avdelningarna sattes i drift. Enligt Daniel Forslund beror det på svårigheterna att kombinera ny teknik med den gamla.

– Det är en enorm process med tiotusentals prylar. Ett problem vi stött på handlar om de nya larmsystemen, det är det viktigaste vi jobbar för att lösa just nu, säger Daniel Forslund.

På Nya Karolinska är ett stort mål att patienten ska bli mer delaktig i sin vård.

– Patienten måste involveras mer i vården. Som det ser ut idag är delaktigheten för patienter i Sverige inte bra, säger Karouk Said.

Varje patient ska få sitt eget vårdteam bestående av de kompetenser som sjukdomen kräver. Till exempel läkare, sjuksköterska, dietist, kirurg och kurator. Tillsammans med vårdteamet ska patienten sitta ned och diskutera sin vårdplan. På så sätt får alla bättre information och patienten mer att säga till om.

– Vanligtvis diskuterar vårdpersonalen klart för att sedan gå och informera patienten. I en sjukhussäng med läkarrockar runt omkring hamnar patienten lätt i underläge. Genom att istället samla alla runt ett bord blir det annorlunda.

Syftet är att flytta besluten från högt uppsatt personal till patienterna själva. Patienten ska ses mer som en person, med ett socialt liv och egna åsikter att ta hänsyn till, än bara som en patient.

– En patient med IBD (inflammatorisk tarmsjukdom) kanske inte alls vill bli opererad fast jag som läkare tror att det är bäst. Då behöver den personen information om andra behandlingsmetoder, säger Karouk Said.

Hur ofta vårdteamen ska träffas är oklart och det kommer bli en utmaning att få alla enheter att samarbeta. Klart är att förändringarna inte bara gäller de nya byggnaderna, utan hela Karolinska. I slutändan förhoppningsvis i hela landet.

– Att bygga nytt är inte bara en chans till fina hus. Nya Karolinska ska fungera som en testmiljö för nya arbetssätt och teknik. Tanken är sedan att alla sjukhus och vårdcentraler ska få lika moderna villkor, säger Daniel Forslund, som spår en snabb teknisk utveckling närmsta åren.

Genom olika tjänster ska det bli smidigare för människor att komma i kontakt med vården, exempelvis via videosamtal.

– Med dessa tjänster ska en patient trots sin sjukdom kunna leva så självständigt och frisk det bara går. Vi jobbar bland annat med ett projekt som ska ge IBD-patienter möjligheter att lämna prover hemifrån, säger Daniel Forslund.

I framtiden kan även smarta system baserade på Artificiell Intelligens (AI) komma att spela en stor roll i vården, genom att hjälpa läkare att ställa rätt diagnos och förutse skov.

– Ett system vi jobbar med nu ska kunna förutse risken för en person med IBD att utveckla skov. Det ligger i framtiden, men vi har redan kommit långt, säger överläkare Karouk Said.

Text: Malin Pettersson

Bild: White Tengbom Team